Annika Elias och Thomas Eriksson, fackförbundet Ledarnas ordförande respektive förhandlingschef skrev på DN debatt i söndags att medlemstappet i LO/TCO beror på en förlegad förhandlingsstruktur och är ett arv från den tid då de flesta svenskar bara gick i skolan ett fåtal år och därför behövde fackens skydd. Enligt Ledarna  tror fackförbunden fortfarande att lönerna bäst förhandlas i grupp.

Lars Cronstaaf efterlyser nyansering och tycker att de två skribenterna glömmer sina egna medlemmars ansvar i löneprocessen.

Chefer saknar mandat

"Vårdförbundet, som hör till TCO, har infört individuell lönesättning sedan många år", skriver Lars Cronstaaf. "...men den har fungerat så dåligt att man har tvingats förhandla fram procentsatser. Procentsatser som arbetsgivarna sedan har använt som tak vid lönesättning."

Att det inte har fungerat beror på att medlemmens närmaste chef inte har mandat att sätta lön och sällan är involverad i budgetprocessen. Och att  lönekriterierna inte är definierade så att medlemmarna vet vad de kan göra för att påverka sin lön eller vad och hur mycket olika prestationer är värda.

Kräver arbete för att fungera

”Om landstinget ger sjukhuset två procent för löneökningar, medan det totala utfallet på medlemmarnas prestation är fyra procent, så är även där syftet med den individuella lönesättningen åsidosatt. Återigen kommer Ledarnas medlemmar att ägna sig åt att fördela givna pengar, i stället för att sätta individuell lön”, skriver Lars Cronstaaf.

Han påpekar att han är för individuell lönesättning, men att det krävs mycket arbete för att få den att fungera.