– Jag har varnat för den här situationen i många år, det kommer att bli en katastrofal brist på biomedicinska analytiker, säger Michel Silvestri, programdirektor på Karolinska institutets utbildningsprogram för biomedicinska analytiker.

Han menar att det låga söktrycket till utbildningen är ett stort problem eftersom det kan innebära att de som kommer in på utbildningen inte är tillräckligt studiemotiverade eller saknar den kunskap som behövs för att klara utbildningen. Och då är risken för avhopp stor.

Antalet förstahandssökande per utbildningsplats, det så kallade söktrycket, har minskat fem år i rad och var i höstas lägre än någonsin för utbildningen till biomedicinsk analytiker.

Söktrycket var 0,8 vilket innebär att alla som sökte utbildningen i första hand kom in och dessutom togs ett antal andrahandssökande också in.

Många hoppar av

Antalet antagna till utbildningen var i höstas 532 studenter, vilket är det högsta antalet på flera år. Men för många av dem som kom in var utbildningen ett andrahandsval, vilket gör att risken för avhopp är stor.

Ett exempel är Linköpings universitet. Av de 34 som kom in i höstas är 28 kvar. Av de 34 som kom in hösten 2009 är endast 20 elever kvar i dag.

Allt pekar mot att de biomedicinska analytiker som tar examen inte på långa vägar kommer att kunna täcka upp för de stora pensionsavgångar som kommer de närmaste tio åren.

Svårt tillsätta tjänster

Förra veckan skrev Vårdfokus.se om Västerbottens landsting som bara kunnat besätta hälften av sina lediga tjänster för biomedicinska analytiker eftersom det saknas sökande. Dessutom kommer hälften av de 200 anställda biomedicinska analytikerna inom laboratoriemedicin i Västerbotten att gå i pension under de närmaste tio åren.

Situationen är likadan över hela landet. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen kommer 55 procent av alla biomedicinska analytiker att gå i pension under de kommande tio åren.

För att kunna ersätta dem skulle antalet nyutbildade behöva fördubblas, men eftersom söktrycket är så lågt finns inga planer hos lärosätena på att öka antalet utbildningsplatser.

– Vi borde förstås göra ännu mer för att öka intresset för utbildningen, men verksamheterna borde också göra mer för att marknadsföra yrket. Tyvärr borde det ha gjorts för längesedan, säger Michel Silvestri.