Det berättade den kända amerikanska forskaren Linda Aiken när hon höll sitt huvudföredrag på ICN, den pågående världskongressen för sjuksköterskor på Malta.

När Linda Aiken äntrar talarstolen gör hon det mot en jättelik fond med en  talande bild. Hon har klippt ut och satt samman färgsprakande rubriker: ”Spanish nurses suffering from Burnout”, ”French nurses communicate their frustration”, ”Nurses seriously injured as patients attacks”.

– Det bästa sättet att göra sjuksköterskor nöjda är att se till att deras arbetsvillkor är sådana att de känner att de kan göra ett bra jobb för patienterna och få dem att känna stolthet över vad de gör.

– Våra studier visar att det är den absolut viktigaste faktorn för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Det skattas till och med högre än en god lön, säger hon med en övertygelse som inte går att ta miste på.

Känd forskare

Linda Aiken är känd för att ha uppmärksammat världen på hur viktiga sjuksköterskorna är för patientsäkerheten. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. I studier efter studier har hon visat att så är fallet.

Men det är inte bara antalet sjuksköterskor som avgör utan även graden av kunskap. Linda Aiken har visat att det verkligen lönar sig med specialistubildning. På sjukhus där mer än 20 procent av sjuksköterskorna har en påbyggnadsutbildning är dödligheten bland patienterna drygt tio procent lägre än på sjukhus med nästan enbart grundutbildade sjuksköterskor.

Arbetsmiljön viktig

Men, och det är ett viktigt men, för att dödligheten och andra patientsäkerhetsfaktorer ska påverkas krävs en arbetsmiljö som gör det möjligt för sjuksköterskorna att verkligen uträtta det de vill för patienterna.

På sjukhus där de är missnöjda med sin arbetsmiljö spelar utbildningen mindre roll, eller ingen alls. Samma sak med sjukskötersketätheten. Ges inte sjuksköterskor möjlighet att använda sina kunskaper på grund av begränsningar i vårdmiljön spelar antalet sjuksköterskor på exempelvis en vårdavdelning mindre roll för patientsäkerheten.

Det som är gott för sjuksköterskorna är alltså gott för patienterna. Nöjda sjuksköterskor ger helt enkelt nöjda patienter och framför allt färre vårdskador.

Arbetsmiljö = vårdmiljö

Den här kunskapen är egentligen inte ny. Vårdförbundet tog till sig den för flera år sedan, vilket är en av anledningarna till att förbundet ofta väljer att använda sig av termen vårdmiljö, i stället för arbetsmiljö, när vårdpersonalens arbetsförhållanden diskuteras.

På ICN berättade Linda Aiken också kort om den stora europeiska studie om sjuksköterskors arbetsvillkor som pågått sedan början av förra året, RN4Cast-studien. Tolv europeiska länder, inklusive Sverige, samt Botswana, Kina och Sydafrika ingår.

Hittills finns bara preliminära resultat. Vårdfokus har tidigare redovisat dessa för den del som avser svenska sjuksköterskor (se länk uppe till höger om artikeln).