De som ansvarar för samhällsviktig verksamhet måste fortsätta att planera för att kunna hantera stora personalbortfall. Och ansträngningar måste till för att nå vissa grupper med information från myndigheter, särskilt unga vuxna samt personer med annat modersmål än svenska.

Det är två av de viktigaste lärdomarna som dras efter pandemilarmet förra vintern.

Gott betyg

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som tillsammans med Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har utvärderat hanteringen av pandemin.

Totalt bedöms agerandet som positivt. En framgångsfaktor som lyfts fram är den nationella, regionala och lokala samordningen och de upparbetade nätverks- och arbetsgrupperna som alla bidrog till att arbetet flöt smärtfritt.

Prioriteringsordning krävs

Ändå återstår enligt Anders Tegnell, chef för avdelningen för kunskapsstyrning vid Socialstyrelsen, en del frågor att leta svar på:

  • Vilken beredskap ska Sverige ha inför allvarliga hälsohot?
  • Hur ska resurser prioriteras och fördelas, som till exempel läkemedel, vaccin, vårdplatser, personal, kommunikation och övervakningssystem?

Ett önskemål från Smittskyddsinstitutet är ett utbyggt datasystem som gör det möjligt att följa smittspridningen på befolkningsnivå. I dag finns ett sådant system bara i Stockholm.