Narkolepsidrabbade kan få ersättning

I dag träffade föräldrar till narkolepsidrabbade barn socialminister Göran Hägglund och företrädare för flera myndigheter. De ville bland annat veta hur det blir med ersättning för de skador som de anser att deras barn har fått av vaccinet.

Den som anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel kan söka ersättning från Läkemedelsförsäkringen. Det har hittills kommit in ett 50-tal ansökningar från personer som anser sig ha blivit drabbade av narkolepsi på grund av vaccinet Pandemrix.

Vetenskapligt samband

– Vi har väntat på att det vetenskapliga sambandet ska klarläggas. När Läkemedelsverket nu har kommit med sin studie ska vi påbörja våra medicinska utredningar, säger Anders Öhlén, VD på Läkemedelsförsäkringen.

Han räknar med att det kommer ett samlat besked till dem som har sökt ersättning i slutet av sommaren. Först därefter kan ersättningar börja betalas ut.

En livslång sjukdom

Det är främst barn från 5 år och uppåt som drabbats, enligt Läkemedelsverkets rapport. Snittåldern är 13 år. Därför kan beslut om ersättning för att man till exempel inte kan arbeta fullt ut tas först längre fram.

– Vi kommer att följa de här barnen, säger Anders Öhlén.

Det finns i dag ingen botande behandling för de pojkar och flickor som  har drabbats av narkolepsi efter att ha blivit vaccinerade med svininfluensavaccinet Pandemrix.

Symtom

Sjukdomen innebär att de blir onormalt trötta, de orkar inte leka och vara aktiva som tidigare och somnar gång på gång under dagen. Andra symtom kan vara hallucinationer, mardrömmar och störd nattsömn.

Kataplexi är ett annat symtom som innebär att man plötsligt förlorar muskelkontrollen. Det utlöses ofta vid starka känslor och gör att om man till exempel börjar skratta kan huvudet falla ner eller barnet trilla ihop helt och hållet.

Kronisk sjukdom

Narkolepsi är en kronisk sjukdom som den drabbade får lära sig att leva med. Behandlingen anpassas efter hur allvarligt tillståndet är. Vid lindrigare fall kan det räcka med att anpassa sin livsstil, ta regelbundna pauser, tänka på vad man äter, träna regelbundet och planera sina aktiviteter.

Det finns också olika mediciner mot symtomen; centralstimulerande och uppiggande mediciner för att öka vakenheten, antidepressiva mediciner för att minska hallucinationer samt mediciner för att minska kataplexin.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida