Regeringen har satsat elva miljoner kronor fram till 2014 som ska gå till lokala projekt för att öka kunskapen om hur vården kan bli mer jämlik. Vårdcentraler i utsatta bostadsområden och andra privata och offentliga verksamheter ska kunna söka pengarna.

Målgruppen är människor som i lägre utsträckning än andra söker sig till vården och som upplever att de får ett sämre bemötande, framför allt låginkomsttagare och människor med annan etnisk bakgrund än svensk, men även hbt-personer och funktionshindrade.

Vårdens ansvar

– Ska det vara en vård på lika villkor så har vården ett ansvar att söka upp de här grupperna. Men allt ansvar ligger inte på vården, därför måste man samarbeta med exempelvis skolan och socialtjänsten, säger projektledaren Marianne Granath.

De lokala lärandeprojekten väntas kunna dra igång efter årsskiftet och ska leda till nya metoder och arbetsätt. Ett konkret exempel från verkligheten där det inte fungerar i dag är mammografiundersökningar. Många invandrarkvinnor dyker aldrig upp, ofta för att de inte förstått kallelsen, enligt Marianne Granath.

Förebygga ohälsa

Att söka upp människor istället för att vänta på att de till slut ska hitta till vården är också viktigt för att förebygga ohälsa.

– Mottot i det här arbetet är; att göra jämlikt är att göra skillnad. Man måste möta människor utifrån deras behov och förutsättningar och då kan man inte behandla alla lika, då måste man behandla människor olika.

Varför tror du att vården i dag är för dålig på att söka upp patienter som inte hittar till vården?

– Dels är det en resursfråga, dels handlar det om att tänka annorlunda. De flesta anser säkert att de ger ett bra bemötande, men jag tror att det finns mycket okunskap, att man inte är helt medveten om vilken attityd man har eller hur man pratar med och informerar patienter. Sedan måste man tänka på hur man når patienter som inte själva kommer till vården, där ser inte alltid vården sitt ansvar.