Hon trodde att det var en vanlig dag på jobbet, men i fredags fick Helén Johansson en överraskning som fortfarande känns som ett lyckopirr i kroppen. Svensk sjuksköterskeförening har utsett henne till årets omvårdnadsledare, ett pris som delas ut vid en festlig ceremoni i Västerås i november.

– Jag var så rörd att tårarna kom. Den största äran är att medarbetarna tagit sig tid, kraft och energi att skriva en motivering och skicka in den, säger Helén Johansson.

Under utbildning

Som vårdenhetschef på barnkirurgen på Linköpings universitetssjukhus är hon chef över 30 barnsjuksköterskor och sjuksköterskor med grundutbildning eller andra specialistutbildningar.

Själv är hon sjuksköterska i grunden, men håller på att specialisera sig inom ledarskap. Hon har jobbat som vårdenhetschef sedan 2006 och är halvägs mot en examen inom utbildningen ”ledning av hälso- och välfärdsorganisationer”.

Vad gör henne då till en bra omvårdnadsledare? Grunden, tror hon själv, är att hon brinner för uppdraget.

– Jag känner jättemycket för vård och omvårdnad, för patienterna och de anhöriga.

Inget karriärsteg 

Chefsjobbet är inte en medveten karriärväg, eller en väg bort från vården. Någon såg hennes potential och hon tackade ja eftersom hon är nyfiken. Helén Johansson vill vara en närvarande ledare. Hon hoppar själv in i omvårdnadsarbetet ibland och bjuder in anhöriga till samtal för att kunna använda deras synpunkter för att förbättra verksamheten.

Helén Johansson lägger ett stort ansvar på sig själv att vara en inspirerande och positiv kraft som ger energi och entusiasm till sina medarbetare. Hon försöker vara en förebild och hoppas att de andra tar efter och tänker likadant.

Medarbetarnas ansvar

Men när det gäller framför allt konfliktlösning, men även positiv återkoppling, försöker hon lägga över en stor del av ansvaret på medarbetarna.

– Som ledare kan man inte lösa allt som knorrar på en avdelning. Man måste lämna tillbaka bollen till medarbetarna, så att de inser att de har ett ansvar, både för sin egen och varandras arbetsmiljö och att man måste våga stå för vad man tycker. Jag är ganska öppen till min grupp med att jag inte tar på mig uppdraget som budbärare, säger Helén Johansson.

Viktig reflexion

För att stärka gruppen att på ett bra sätt våga ge varandra mer konstruktiv kritik, både negativ och positiv, jobbar hon med reflekterande möten. Vi upplever alla saker på olika sätt och måste våga prata om det, resonerar hon.

När Helén Johansson själv ger positiv återkoppling försöker hon se och uppskatta små saker, ett tonläge när en medarbetare pratar med en patient, en positiv kommentar från en läkare.

– Alla mår bra av uppskattning, det viktigaste är att tänka att det kan vara både stort och smått, säger hon.

Medarbetarna har kunskapen

Som en bra chef för sjuksköterskor är det viktigt att se och ta vara på medarbetarnas kompetens. Inte bara gå på order uppifrån utan att framför allt plocka upp och föra vidare kunskaper och insikter från ”golvet”, menar Helén Johansson.

– Jag besitter inte längre den bästa kunskapen om omvårdnad, det gör mina sjuksköterskor. De är specialiserade och de går utbildningar. De kan stärka evidenstänket och utveckla vården. Där gäller det för mig att ge dem plats att vara med och påverka. Att inte hela tiden tycka och tänka mest själv.