Sedan 2007 ska sjuksköterskor rapportera till Läkemedelsverket när de misstänker allvarliga och oförutsedda biverkningar. Men trots det har antalet rapporter från sjuksköterskor sjunkit de två senaste åren.

Från att ha rapporterat 917 misstänkta biverkningar under 2010 är siffran för 2011 nere på 638. År 2006, innan bestämmelsen hade trätt i kraft, rapporterade sjuksköterskor hela 1 712 fall av misstänkta biverkningar.

Vårdfokus ställde frågan om hur det kommer sig att sjuksköterskor i allt mindre grad rapporterar misstänkta biverkningar till Läkemedelsverkets Lennart Walderlind. Men hon  har inte någon förklaring till det.

När Vårdfokus förra året fick en förklaring från Läkemedelsverket på exakt samma fråga var svaret att det brukar bli så. I början var det lite av nyhetens behag som gjorde att myndigheten fick in många rapporter. Sen avtog intresset. Det krävs ett ständigt propagerande för att upprätthålla rapporteringsfrekvensen.

En annan förklaring var att sjuksköterskor förmodligen inte alltid tycker sig ha tid att rapportera. De lär knappast ha fått mer tid under det senaste året, med tanke på alla anmälningar om överbeläggningar, för lite personal med mera som i en strid ström rapporteras in till Arbetsmiljöverket.

Sedan 2008 är det möjligt även för allmänheten, patienter och andra, att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar.

Totalt tog Läkemedelsverket emot 5 516 rapporter om misstänkta biverkningar från hälso- och sjukvården och allmänheten under 2011, varav allmänheten stod för 597 rapporter.