I går skrev Vårdfokus att Riksföreningen för ambulanssjuksköteskor och Vårdförbundet tycker det är hög tid att staten tar ansvar och ser till att fastställa en nationell norm för krav på kompetens och kvalitet inom ambulanssjukvården.

Men frågan är om nationella riktlinjer alla gånger är bästa metoden. En grupp forskare på Karolinska institutet i Solna har granskat i vilken utsträckning regionala riktlinjer för handläggning av patienter med svår skallskada följer de skandinaviska, övergripande, riktlinjerna. Studien är publicerad i senaste numret av Läkartidningen.

Totalt granskades 19 riktlinjer eftersom två landsting inte hade några. Den maximala poängsumman var nio, det vill säga om de regionala riktlinjerna stämde överens med de skandinaviska på samtliga punkter inom varje moment.

Resultatet visar att den sammanlagda medelpoängen endast blev 1,36. Exempelvis hade bara tre riktlinjer anvisningar om att utvärdera och dokumentera medvetandegrad och endast två riktlinjer gav anvisningar om kontroll av blodtryck och pupillreaktion. Riktlinjer för kontroll av luftvägar, ventilation och vätsketillförsel saknades helt.

De övergripande riktlinjerna togs fram 2008 genom ett samarbete mellan Scandinavian neurotrauma committee och Brain trauma foundation.  De är anpassades till skandinaviska förutsättningar. De rekommenderas för att optimera omhändertagandet och därigenom minska risken för sekundära skallskador.

Orsaken till den undermåliga tillämpningen kan vara att det inte fanns någon plan för att föra ut riktlinjerna till de lokala organisationerna eller att de rätta förutsättningarna för att implementera riktlinjerna har saknats.