Stick- och skärskador hör till de skador som ständigt återkommer i vården. För den personal som drabbas innebär det mycken oro och rädsla i väntan på besked om de har fått någon smitta.

80 intervjuade

– Många sticker sig när de sätter på hylsan efteråt, trots att man inte får sätta tillbaka den. Det är en av de få konkreta reglerna i en annars rätt abstrakt skriven arbetsmiljöföreskrift. Använda kanyler ska läggas i "gula burken", säger professor Ann-Beth Antonsson, gruppchef på enheten Hållbart arbetsliv på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hos henne pågår projektet Insatser för förebyggande av skador och smitta inom hälso- och sjukvården där 80 personer som stuckit eller skadat sig i vården har intervjuats. De rekryterades från ett antal infektionskliniker runt om i landet. Dit ska all personal som sticker eller skär sig i arbetet i vården gå för provtagning på grund av risken för smitta av till exempel hepatit eller hiv.

Intervjuerna har också visat att även om det finns regler känner inte alla till dem. Och att de sticksäkra kanyler inte alltid köps in. En speciell komplikation är de som stuckit sig då de hjälpt till med insulin i patienters hem.

Diskutera upphandling

– På arbetsplatsträffarna ska arbetsmiljön tas upp men vi har sett att man inte diskuterar incidenter där. Det leder till att organisationen inte blir bra på att fånga upp risker och hur de kan hanteras. Att minska risken för stick- och skärskador är ingen "kvick fix", många olika faktorer spelar in, säger Ann-Beth Antonsson.

Projektgruppen fortsätter nu sitt arbete genom att tillsammans med de som arbetar i vården undersöka vilka metoder, utrustningar, rutiner och annat som fungerar för at t förhindra skador. Dessutom planeras workshops. I en av dem ska upphandlare och användare tillsammans diskutera upphandling av sticksäkra produkter.