I studien som presenteras i Lancet Neurology randomiserades 100 patienter med misstänkt stroke till att antingen få diagnos och behandling vid ankomsten till sjukhuset eller att diagnosticeras och behandlas redan under transporten till sjukhuset. Den ena ambulansen hade traditionell utrustning, medan den andra typen av ambulans var utrustad med en datortomograf, CT, laboratorium och telememedicin, vilket gjorde det möjligt att både diagnostisera och behandla redan i ambulansen.

Mediantiden från alarm till beslut om behandling var 35 minuter i den specialutrustade ambulansen mot 76 minuter för dem som diagnostiserades och behandlades först när de kom till sjukhuset. Tiden från symtomstart till beslut om behandling kortades till mindre än en timme för 57 procent av patienterna som fick sin diagnos i den CT-utrustade ambulansen, men bara för 4 procent av dem som transporterades med vanlig ambulans.

Snabbare vårdkedjor

Professor Kjell Asplund, medicinsk expert i Nationella strokekampanjens styrgrupp och ansvarig för Riks-strokeregistret, ser möjligheten till tidig behandling i ambulans som en intressant möjlighet. Men han konstaterar också att det innebär en stor ekonomisk satsning på bland annat större ambulanser med dyr utrustning, vilket gör att det ska handla om väldigt tätbefolkade områden med många strokepatienter för att det ska löna sig. För Sveriges del ser han andra möjligheter för att få ner tiden mellan insjuknande och behandling.

– Det finns mycket att göra som inte är så resurskrävande. Som att få personer som drabbas av stroke att söka vård tidigare och snabbare vårdkedjor på sjukhusen, där patienten direkt vid ankomsten åker till röntgen. Om man då konstaterar en propp inleds behandlingen på röntgenavdelningen.

Umeå långt framme

Den utvecklingen är på gång på flera håll i landet. Först ut är Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Där ringer ambulanspersonalen till stroke- och trombolysjourläkaren när de har patienten framför sig och berättar vad som har hänt. Om det finns en journal på patienten letar läkaren fram den samtidigt som ambulanspersonalen går igenom eventuella kontraindikationer.

– När ambulansen kommer till sjukhuset är vi nu nere på under 30 minuter från ankomst till behandlingsstart på röntgenavdelningen, från "door to needle", säger Per Wester som är professor och medicinsk chef på strokeenheten vid Norrlands universitetssjukhus.

Framgångsrik kampanj

Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade så sent som i går en utvärdering som visar att den nationella strokekampanjen AKUT ser ut att ha haft effekt. Andelen patienter som kommer till sjukhus inom tre timmar har under de tre första månaderna efter kampanjen legat stadigt på 67 procent, vilket är fler än tidigare. Även tiden från insjuknande till ankomst till sjukhus följer en positiv trend. Mediantiden är nu lägre än tidigare och ligger på 100 till 110 minuter. Kjell Asplund konstaterar att det inte är några drastiska skillnader, men att utvecklingen går åt rätt håll.

– Mediantiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus är kortare än någonsin. En större andel än tidigare anländer till sjukhus inom tre timmar och trombolysfrekvensen är högre än någonsin, säger han.