– Vi följer den generella löneutvecklingen i samhället, men arbetsgivarna har inte tagit några stora kliv när det gäller den värderingsförändring som vi anser är nödvändig, säger Kerstin Persson.

För första gången hade Vårdförbundet ett avtal utan fastställda nivåer 2011, är du nöjd med hur det gick?

– Vi har i alla fall inte missgynnats i jämförelse med andra grupper som hade centralt beslutade procentsatser, så jag tror att vi kan leva med att ha ett avtal utan fastställda nivåer. Däremot så anser vi att våra grupper är felvärderade och vi behöver arbeta ännu mer för att få en bättre löneutveckling för våra medlemmar.

Den landstingsanställda sjuksköterskan har fått absolut minst i löneökning de senaste fyra åren, hur ser du på det?

– En del av vårt avtal är att vi har prioriterat ökad lön till specialistsjuksköterskor och andra med specialkunskaper. Det innebär att allmänsjuksköterskan har fått stå tillbaka.

Måste satsningen på specialistsjuksköterskor betalas av andra sjuksköterskor?

– Jämfört med våra medlemmar har läkargruppen totalt sett fått ett större utfall. Arbetsgivaren hade kunnat prioritera våra medlemsgrupper och gett dem ett större utfall än till exempel läkarna.

Anser du att satsningen på specialistutbildade har varit lyckad?

– Vi kan se att landstingen har prioriterat de specialistutbildade, men ökningen är alldeles för marginell, det handlar om tiondelar. Arbetsgivarna måste verkligen jobba mer med löneutvecklingen för olika grupper.