Nyligen lade Socialstyrelsen fram en utvärdering av räddningsinsatserna efter terrorangreppet i Oslo och på Utöya den 22 juli förra året. Bland annat konstaterades att sjukvården i Sverige inte är rustad för en liknande katastrof på samma sätt som den norska sjukvården.

Till skillnad från Norge saknar exempelvis Sverige en ett heltäckande system för ambulansflyg och ambulanshelikoptrar. I Sverige är det upp till varje enskilt landsting att bestämma om de vill ha en ambulanshelikopter eller inte.

I Norge finns också en lång tradition av att läkare vårdar direkt på olycksplatsen eller i ambulansen, vilket är betydligt ovanligare i Sverige.

Extrema händelser kräver läkare

Det är mot bakgrund av Socialstyrelsens utvärdering som ett antal läkare inom den prehospitala akutsjukvården i Stockholm och Göteborg nu kräver att politikerna skapar förutsättningar för ökad läkarmedverkan i landets ambulanser.

De påpekar att extrema händelser som den i Oslo kräver medicinskt kompetenta läkare som också har erfarenhet av arbete i prehospital miljö. För att göra nytta måste läkaren vara van att arbeta utanför sjukhus. Denna vana skaffar sig läkare genom att delta i den vardagliga prehospitala akutsjukvården.

Men de skriver också att: "Ännu viktigare är dock att även inom vardagens ambulanssjukvård är nyttan med läkare utanför sjukhus välkänd och vetenskapligt väl belagd."

Sjuksköterskorna har kompetensen

Detta är ett påstående som kan ifrågasättas. För fyra år sedan utvärderades Skånes prehospitala vård av dåvarande chefläkaren i Stockholms län, Bo Brismar. Liksom Vårdförbundet konstaterade han att sjuksköterskorna har den kompetens som krävs för att klara vanliga ambulansutryckningar. Läkarna, ansåg han, ska främst ägna sig åt att forska, utveckla och se till att nya vårdprogram förs ut och används i den prehospitala vården.

Senare samma år beslutades att läkarstödet i Skånes ambulanser skulle avvecklas.