Forskaren Maria Bennich har i sin forskning bland annat studerat effekterna av kompetensutveckling i två olika kommuner.

I den ena användes Kompetensstegen – regeringens utbildningssatsning på personal inom äldreomsorgen.  Utbildningen ägde rum när det fanns medel att söka och under studiens gång upphandlades verksamheter och fick nya utförare.  

I jämförelsekommunen skedde ingen upphandling. Dessutom använde sig kommunen inte av Kompetensstegen, utan där ingick kompetensutvecklingen i en mer långsiktig strategi där verksamhetens behov styrde inriktningen på utbildningen.

Täta byten av utförare

Maria Bennich konstaterar att upphandling och täta byten av utförare förtar effekterna av kompetensutveckling. Kontrakt som löper tre till fem år försvårar långsiktiga satsningar och långsiktighet behövs om verksamheter ska kunna utvecklas.

– Jag ser det här som två krockande system. Satsningen på Kompetensstegen krockade med kortsiktigheten i kontrakten. Men upphandlingar behöver inte innebära problem – det beror på hur man formulerar kravspecifikationerna. Man skulle kunna ställa krav på kvalitet och konkurrera med strategier för kompetens- och verksamhetsutveckling, säger hon.

Även om det är samma brukare och personal vid byte av vårdgivare så byts ledningen ut, och den är central för just lärande och utveckling, tillägger Maria Bennich. Hennes forskning visar också att "kundens eget val" inte uppmuntrar kompetensutveckling hos personalen eftersom brukarna tänker kortsiktigt och efter egna preferenser.

– Det som kunden efterfrågar är inte alltid detsamma som det verksamheten behöver, konstaterar hon.