Hälsa är ett av de områden som prioriteras när regeringen nu gör en treårig satsning för romsk inkludering i samhället. Andra prioriterade områden är arbete, bostad, utbildning, social omsorg, kultur och språk.

Prövas i pilotkommuner

Fem pilotkommuner ska bedriva utvecklingsarbete och ta fram goda exempel som sen ska kunna spridas över hela landet. Alla kommuner har erbjudits att ansöka om att bli pilotkommuner.

Hälsokommunikatörer är en av de prioriterade satsningar som regeringen vill att pilotkommunerna ska pröva.

– Det är ett bra initiativ och vi hoppas att erfarenheterna från de här pilotkommunerna ska kunna spridas över hela landet. Helst hade vi förstås sett en ännu större satsning redan från början, säger Isis Nyampame på Folkhälsoinstitutet.

Hon har lett en kartläggning av minoriteternas hälsosituation i Sverige, som bland annat har lett förslaget om att inrätta hälsokommunikatörer.

Livsstilsfrågor viktiga

Flera utredningar visar att romernas hälsosituation påverkas starkt av deras livssituation med hög arbetslöshet, känsla av utanförskap, maktlöshet och diskriminering.

Enligt Folkhälsoinstitutets rapport uppger romerna att framför allt män och ungdomar har en hög alkoholkonsumtion. De ser också spelberoende samt tablett- och drogmissbruk som ett ökande problem. Romska kvinnor upplever mycket stress som förknippas med hög arbetsbelastning i hemmet. Andra problem rör fysisk inaktivitet och kosten.

Brobyggare till sjukvården

Hälsokommunikatörerna ska ha romsk språk- och kulturkompetens och ha till uppgift att ge utbildning och hälsoupplysning.

– Det finns också ett stort behov av att de kan agera som brobyggare mellan den romska gruppen och sjukvården och sprida information om den romska kulturen bland sjukvårdspersonal, säger Isis Nyampame.

Enligt romerna dröjer de med att söka hjälp inom hälso- och sjukvården på grund av en misstro mot vården, som de upplever har bristande kunskap om deras kultur.