Meddelarfrihet innebär att anställda har rätt att lämna uppgifter till medier. Meddelarskyddet gör att arbetsgivaren inte har rätt att forska efter vem som har lämnat informationen. Det är lagstiftade rättigheter för medarbetare inom offentlig verksamhet, men i privata företag finns ofta bara meddelarfrihet – och då reglerad i en policy.

Nu har vårdbolaget Carema Care följt Capios exempel och tagit kontakt med de fackliga organisationerna för att stärka meddelarfriheten och föra in meddelarskyddet i ett lokalt kollektivavtal. Det innebär att deras anställda ges samma skydd som anställda inom offentlig verksamhet.

Rädda för repressalier

– Jag tror att ledningen tog det här initiativet för att de är rädda för att personal har uppfattat det som att företaget har lagts munkavle på dem. En del av medlemmarna på Caremadrivna boenden som vi pratade med under hösten ville inte att vi skulle komma till arbetsplatsen för att de var rädda för repressalier, säger Jane Stegring, vice ordförande i Vårdförbundets avdelning i Stockholm.

Hennes uppfattning är dock inte att Carema som ägare hindrar medarbetare, varken att tala med fackliga representanter eller med journalister.

– Många har också sagt att de inte förstår kritiken mot arbetsgivaren. Min uppfattning är att det snarare är lokala chefer ute på enheterna som orsakar den oro en del känner. Genom det här kollektivavtalet vill Carema förmodligen göra tydligt att det inte är en hållning de står för, säger Jane Stegring.

Lojalitetsplikt

Det lokala kollektivavtalet som väntar på att skrivas under avslutas med formuleringen:

Medarbetare har en vidsträckt rätt att kritisera och ifrågasätta arbetsgivarens handlande. Uttalandena får dock inte vara uppenbart oriktiga och syfta till att skada arbetsgivaren. Om en medarbetare skulle agera så, tar lojalitetsplikten över meddelarfriheten.