– Vi måste prata om vårt förhållningssätt till patienten, säger hon.

Varje år kommer ungefär 4 000 anmälningar om dåligt bemötande i vården in till landstingens patientnämnder. Den relativt höga siffran fick Eva Jangland att reagera och hon ville se vad anmälningarna bottnade i.

Hon tittade närmare på 100 anmälningar i en doktorsavhandling som hon har lagt fram vid Uppsala universitet.

– Dåligt bemötande är ett vitt begrepp som innefattar så mycket, som bristande information, brist på empati och även bristande kontinuitet i vården. Och att patienten inte fått vara delaktig i vården, säger Eva Jangland.

Inte för trevlighetens skull

Ett bra bemötande handlar inte bara om att vårdpersonalen ska vara trevlig mot patienterna för sakens skull.

Ytterst handlar det om patienternas säkerhet. Ett exempel på det är att kirurgipatienter i sina anmälningar berättat att de inte ens fått basal information om hur de ska sköta sina operationssår.

– Det tar inte längre tid att ge patienten ett respektfullt bemötande, säger hon.

För att komma till rätta med problemen behövs ett ständigt pågående samtal – inte bara en dag i vårdutbildningen – om patientens och vårdpersonalens roller, tycker Eva Jangland och lägger till att det står i lagen att vården ska vara patientcentrerad.

– Det här handlar om att vi måste prata om vårt förhållningssätt till patienten och se honom eller henne som en partner i teamet.

Arbetar efter amerikansk modell

Hon har förändrat arbetet på kirurgkliniken där hon arbetar genom att ha infört ett så kallat patientkort där patienten får berätta vilka mål han eller hon har med vården och hur bemötandet bör vara vid utskrivningen. Allt efter ett arbetssätt som tillämpas på flera sjukhus i USA.

­– Då involverar vi patienten och det är bra, säger Eva Jangland.