Efter den olyckliga händelsen på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm då ett litet barn dog av sepsis har en händelseanalys gjorts på den avdelning där barnet vårdades. Den för tidigt födda hade drabbats av resistent E. coli. Analysen som gjorts har lett till att de hygienrutiner som fanns, och som ansågs fungera rätt bra, nu har skärpts.

Hygienrutiner även för föräldrar

De rutiner som gäller för personalen gäller numera även föräldrar till barn som vårdas där, berättar verksamhetschefen Eva Berggren Broström. Inte heller de får  numera bära klockor eller ringar och de måste ha kortärmat och plastförkläde när de sköter sitt barn. Vid blöjbyten ska de nu ha handskar. 

– Det är en utmaning. Traditionellt tänker man att föräldrar kan sköta sitt barn utan skyddskläder, men där fick vi hjälp av hygiensektionen på sjukhuset att strama upp rutinerna även för dem, säger hon.

För att ytterligare minska riskerna på neonatalenheten har man också ambitionen att varje barn ska ha ett eget förråd där föräldrarna kan hämta blöjor och kläder.

Rutiner och spridningsvägar analyseras

När rutiner och eventuella spridningsvägar analyserades såg de också att mjölkköket skulle kunna utgöra en risk. Där fanns ingen smitta, men den nya rutinen är att den personal som arbetar i mjölkköket inte ska arbeta ute på avdelningen och vice versa, för att minska risken för smitta.

Kohortvården, att samma personer ska vårda ett barn, ska också eftersträvas.  Det kräver hög personalbemanning och är därmed dyrt, men nödvändigt, berättar Eva Berggren Broström.

Viktigast följa hygienrutiner

Men det allra viktigaste, enligt Eva Berggren Broström, är följsamheten till sjukhusets basala hygienrutiner.

– Just inom neonatalvård är hygiennivån hög.

Barnkliniken har också diskuterat rutinerna med det laboratorium som analyserar prover tagna på barnen och kommit fram till att när provsvar visar resistenta stammar ska besked via telefon ges omedelbart så att behandling kan sättas in så fort det är möjligt.

Kraftig infektion

Det lilla barn som dog fick den sorts antibiotika som normalt är effektivt mot den smitta som barnet hade, men infektionen var redan så kraftig att behandlingen inte rådde på den. Att barnet var prematurt gjorde det också extra känsligt.

När ett barn dör har man på kliniken rutiner för att ta hand om föräldrarna. De erbjuds samtal, kuratorsstöd och kontakt med psykolog om det behövs. När händelseanalysen är klar får föräldrarna också alltid ge sina synpunkter på det som har hänt.  

Detta hände

Det lilla barnet föddes i vecka 30 på Karolinska sjukhuset Solna i augusti 2011 och vägde 1 365 gram. I ett dygn vårdades barnet i Solna och fördes därefter till Sachsska barnsjukhuset vid Södersjukhuset i Stockholm.

Efter cirka en vecka insjuknade barnet i sepsis och behandlades med antibiotika, bensylpenicillin och aminoglykosid. Trots det blev barnet sämre, fick kramper och lades i respirator. Eftersom fortsatt respiratorvård krävdes flyttades barnet tillbaka till Karolinska universitetssjukhuset Solna, men dog där i sepsis och meningit.

Innan barnet fick antibiotika hade en blododling gjorts som visade växt av Gentamycin-resistenta kolibakterier. Även på Astrid Lindgrens barnsjukhus har man tagit odllingar på barnen som vårdades samtidigt utan att finna någon spridning.