Sjuksköterskeorganisationerna i Norden har inte tillräckligt tydligt drivit frågan om att skapa en motsvarighet till Nurse Practitioners. Nu behövs en kraftsamling för att något ska hända.

Det anser Lisbeth Fagerström, professor vid sjuksköterskeutbildningen i Norge som också är verksam vid Örebro universitet och Åbo akademi i Vasa.

Lönerna följer inte med

Om Vårdförbundet har tvekat beror det på att det har varit svårt att få med villkoren, anser ordföranden Sineva Ribeiro.

– Redan de som är specialistutbildade i dag får inte tjänst, inte lön efter sin kunskap. Ska vi ha en ny yrkesroll med nya befogenheter och mer ansvar ska det också värderas i bättre villkor, säger Sineva Ribeiro.

Klarar man det så tycker hon att det är en mycket bra idé att införa någon form av Nurse Practitioners i Sverige.

– Vi vet ju att det kommer att behövas.

Ingen revirstrid

Men hon vill inte att det blir en revirstrid mellan olika yrkesgrupper, utan menar att var och en ska göra det som den är bäst på.

Redan i dag har sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker tagit över många arbetsuppgifter som tidigare bara sköttes av läkare, men lönerna har inte följt med. Och det finns allt för många specialistutbildade som inte får använda sig av sina kunskaper, påpekar Sineva Ribeiro.

Diskussion i Sörmland

I Sörmland har landstingsledningen bjudit in både Vårdförbundet och Läkarförbundet till diskussion om utbildning av avancerade specialistsjuksköterskor som skulle kunna ta över en del av läkarnas arbetsuppgifter.

– Vi vill gärna diskutera det här. Vem som gör vad inom hälso- och sjukvården styrs mer av gamla mönster än vad som är bäst för patienten. Det finns gamla hierarkier och traditioner som behöver synliggöras för att vi ska kunna få en bättre, mer effektiv och säkrare vård, säger Ulla Jordán, ordförande för Vårdförbundet Sörmland.