Västerbottenprojektet inleddes för att förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar bland befolkningen var ovanligt hög. Det startade i slutet av 1980-talet och pågick i mer än 20 år. Resultatet visade att det går att påverka sjuklighet med folkhälsoarbete. I projektet kombinerades individuella hälsoundersökningar med hälsosamtal där invånarna fick råd om livsstil.

Under projektet minskade rökningen, men den största förändringen gällde matvanorna. Västerbottningarna åt mindre fett – framför allt mättat fett  – och mellan åren 1985 till 2002 sjönk både blodfetter och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar. Bland män minskade hjärtinfarkterna med 40 procent.

Återgång till sämre matvanor

Men folkhälsoprojektet pågår inte längre och under de senaste åren har befolkningen återgått till de sämre matvanorna. Konsumtionen av fett och mättat fett har stigit igen. Bland annat väljer man annat matfett på smörgås och i matlagning. Och nu ser forskarna att kolesterolvärdena stiger.

– Massmediernas bild av att det är ofarligt med mättat fett stämmer inte. Det finns råd i dieten LCHF som vi instämmer i, men det här är inte ett av dem. Man vet att mättat fett ökar kolesterolvärdet och de förändringar vi har sett under de senaste åren är oroande. Hjärtinfarkterna har ännu inte ökat, men forskarna befarar att det kommer att ske. Det här visar att folkhälsoarbete är något som ständigt måste pågå. Nya generationer kräver ny kunskap – arbetet får aldrig avstanna, säger Irene Mattisson, nutritionsepidemiolog på Livsmedelsverket.