Lägst lön hade kvinnliga arbetare i den privata sektorn. Deras snitt landade på 22 700 kronor. Mellan dessa båda ytterlighetsgrupper skiljer det alltså 16 600 kronor.

Variationen mellan olika sektorer är stor. Störst löneskillnad fanns inom landstingen, där löneskillnaden var 26 procent. Inom landstingen är kvinnors och mäns fördelning över yrken ojämn. Av de många kvinnor som arbetar där är många undersköterskor och sjuksköterskor med låga löner, medan en stor del av de få män som arbetar inom landstingen är läkare. Männens genomsnittslön i landstingen var 39 300 kronor, jämfört med kvinnorna som tjänade i snitt 29 100 kronor.

Den viktigaste orsaken till löneskillnaderna är att kvinnor och män arbetar i olika yrken som ger olika lön, till fördel för männen.

Statistiken visar också att:

  • Löneskillnaderna minskar i alla åldrar men kvinnornas löneutveckling planar ut tidigare än männens
  • Det blir allt vanligare med kvinnor i chefsbefattningar vilket bidrar till att löneskillnaderna minskar snabbare i gruppen över 45 år
  • I flera utbildningar uppstår löneskillnaderna mellan könen direkt efter examen. Tydligt exempel är civilingenjörsutbildningarna kontra sjuksköterskeutbildningarna eller programmen för biomedicinska analytiker.

Sett till hela arbetsmarknaden var löneskillnaderna mellan män och kvinnor 14,1 procent, vilket är minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Tas däremot lönepåverkande faktorer som yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektorer krymper skillnaden till 5,9 procent.