Den palliativa vården är mycket ojämnt fördelad, konstaterar Socialstyrelsen. Var du bor i landet avgör hur bra vård du får.

– Vi ser fortfarande att döende personer åker in och ut på sjukhus, tvingas leva med smärta och saknar någon att prata med. Så ska det inte vara. Därför har vi nu för första gången tagit fram ett nationellt kunskapsstöd med tydliga rekommendationer för vad landstingen och kommunerna borde satsa på för att göra vården i livets slutskede mer likvärdig, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

Ökad kompetens

En stark rekommendation är att all personal, på både sjukhus och äldreboenden, ska erbjudas vidareutbildning inom palliativ vård.

– För att alla ska kunna få god vård vid livets slut, oavsett ålder, medicinsk diagnos och bostadsort krävs det att all personal har grundläggande kompetens inom området, säger Carina Gustafsson, projektledare på Socialstyrelsen.

Bättre smärtbedömning

Smärtbedömning och smärtlindring anses också vara ett eftersatt område som behöver förbättras. Socialstyrelsen rekommenderar därför att sjukvården regelbundet bedömer symtom som smärta, ångest och förvirring med hjälp av skattningsinstrument, till exempel frågeformulär.

Vården behöver också ha en bättre beredskap för att möta patienters och anhörigas existentiella frågor i livets slutskede och kunna ge bättre information om syftet med den vård som ges.

Anmälningar till Socialstyrelsen har visat att brister i informationen har lett till missförstånd och oro. Alla inblandade har inte förstått att tiden som är kvar är kort och att vården går ut på att lindra i stället för att bota. Enligt de nya rekommendationerna bör därför alla patienter erbjudas flera samtal med en läkare vid livets slut, men även samtal om livsfrågor.