Konferensen om jämlik vård var ett avstamp för en gemensam satsning för att göra vården mer rättvis och tillgänglig. Vårdförbundet, diskrimineringsombudsmannen, arbetsgivarnas Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen är några organisationer som står bakom.

– Även om svensk hälso- och sjukvård är av god kvalitet finns det förbättringsområden och att göra vården mer jämlik är ett av dem. Det innebär att anpassa tjänsterna så att de är tillgängliga för alla, sa SKL:s, Sveriges kommuner och landstings, ordförande Anders Knape när han inledde dagen.

Närsjukhuset i Angered är ett exempel på vård som anpassas efter befolkningens behov. I Göteborgsförorten Angered är medellivslängden nio år kortare än i den fina förorten vid spårvagnens andra ändhållplats. På närsjukhuset ökar de tillgängligheten genom att patienter kan komma på drop in-tider eller via en egenremiss.

Hög inkomst bra för hälsan

Ojämlik vård är ett symtom på ett ojämlikt samhälle. Det är väl känt att akademisk utbildning, hög inkomst och rätt bostadsområde ökar sannolikheten för ett friskare och längre liv.

Ett exempel på ojämlik vård är underutnyttjandet av tolkar. "Det är en patientsäkerhetsfråga", konstaterade professorn och barnläkaren Henry Ascher i en av dagens debatter, och berättade att det till och med händer att personal använder patientens medföljande barn som tolk. Ingrid Schmidt, utredare och forskare, sa att vårdpersonal behöver mer kunskap om mekanismer som leder till ohälsa. Varför inte mer praktik i utsatta områden?

Ett motmedel som flera nämnde under dagen är SKL:s och Socialstyrelsens öppna jämförelser. När det blir tydligt vilka vårdgivare som ger den bästa vården blir det också enklare att välja rätt.

Problematisk valfrihet

Valfriheten i vården var annars något som problematiserades under dagen. På seminariet med rubriken Det fria vårdvalet – katastrof eller möjlighet diskuterades till exempel risken för att ersättningssystemet för primärvården i Stockholms läns landsting gör utsatta områden ännu mer utsatta. Och att det fria valet kan vara bara en läpparnas bekännelse, som inom äldreomsorgen.

– Äldre har svårt att "rösta med fötterna". I en del av Stockholms stadsdelar finns 100 utförare av hemtjänst – mycket beroende på stor omsättning bland företagen – men viktigast för de gamla är kontinuitet och god kvalitet. En kvalitet som de har svårt att bedöma eftersom de som har förmågan att välja inte är föremål för omsorg, sa Marta Szebehely, professor i socialt arbete.

Förslag från brittisk forskare

Via ett inspelat inslag deltog forskaren Michael Marmot från Storbritannien, som står bakom Marmot-kommissionens rapport, Closing the gap. Där presenterar han förslag på hur den brittiska sjukvården ska göras mer jämlik. Några av förslagen inkluderar övriga delar av samhället: satsa på utbildning, på hälsosamma bostadsområden och på att bekämpa rökning, alkoholmissbruk och fetma.

– Vad kostar inte sådana satsningar kan man undra. Men jag undrar vad det kostar att inte göra något. Om vi kan få ner sjuklighet och dödlighet bland socioekonomiskt svaga grupper ger det både bättre hälsa – och en bättre ekonomi. Det är ingen slump att upploppen i Tottenham började där hälsan är sämst, sa Michael Marmot.