Patientens rätt att spärra journalen respekteras inte

Datainspektionen riktar skarp kritik mot att vårdgivarna inte respekterar patienternas rätt att få sina uppgifter i datajournaler spärrade. Samtliga landsting och fem privata vårdgivare har granskats — alla får kritik för hur de hanterar journalföringen.

Det har gått fyra år sedan patientdatalagen trädde i kraft. Enligt lagen har patienten rätt att begära att uppgifter spärras från att lämnas ut, både mellan olika vårdenheter hos samma vårdgivare, men också mellan olika vårdgivare.

Fortfarande klarar inte landstingen och de privata vårdgivarna att tillgodose patienternas önskemål om spärrar. Nästan dagligen hör patienter av sig till Datainspektionen och berättar att de inte kan få sin begäran om spärr tillgodosedd.

Motstridiga besked

– Eftersom lagen funnits i snart fyra år kan man inte längre skylla på omställningsproblem, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

Myndigheten har i den nationella granskningen begärt in förteckningar över samtliga datasystem som används och hur de uppfyller patientdatalagens krav.

Svaren visar att det finns en okunskap om hur systemen och de tekniska möjligheterna att spärra fungerar. Det har även kommit motstridiga besked om vissa system har tekniska funktioner för spärrar eller inte, det gäller till exempel Takecare och Swedestar.

Örebro har kommit längst

Enligt Datainspektionen finns det ingen vårdgivare som gör ”helt rätt”, men myndigheten anser att Örebro läns landsting har kommit ganska långt samt att landstingen i Gävleborg, Uppsala och Sörmland ändå arbetar med en lösning och har åtgärdspaket för flertalet av sina datasystem.

Senast den 1 oktober ska alla vårdgivare ha kommit in med en redogörelse för när funktioner för tekniska spärrar kommer att vara genomförda i systemen.