Tolv tvångsomhändertagna patienter intervjuades i studien. Det som de tyckte var extra viktigt var att bli betraktade som medmänniskor, att känna sig delaktiga i vården och att få uppleva sig som självständiga.

Resultatet av studien ledde fram till en individuell samarbetsplan i tre delar som ska användas tillsammans med patienterna:

I den första får patienten sätta betyg på olika moment i vården. Deras synpunkter återkopplas till vårdenheten. Den delen görs när patienten är utskriven från tvångsvård och har återhämtat sig.

I del två beskriver patienten hur han eller hon skulle vilja tas om hand vid ett återfall. Ofta har patienterna mycket konkreta önskemål och förslag. Till exempel hur personalen ska få dem att frivilligt ta sin medicin.

I den tredje delen utvärderar patienten vården vid återfall och sätter betyg.

–Vår förhoppning är att samarbetsplanen ska minska patienternas lidande och bidra till att öka kunskapen om vilket stöd de behöver. Att utföra tvångsåtgärder är oerhört svårt. Trots goda intentioner blir det inte alltid så bra för patienten som man önskat, säger Eva Andréasson, forskare vid Sahlgrenska akademin och psykiatrisjuksköterska vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Studien Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds universitet och Vårdalinstitutet. Den är publicerad i Journal of Psychiatric And Mental Health Nursing.