Det visar en studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet i Stockholm tillsammans med kolleger vid det amerikanska universitetet Johns Hopkins.

Det är sedan tidigare känt att infektioner och vissa inflammatoriska tillstånd under graviditeten kan kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet. I den nu aktuella studien i American Journal of Psychiatry visar forskarna för första gången att mammans överkänslighet mot ett födoämne kan vara en bidragande orsak till att barnet utvecklar psykisk sjukdom senare i livet.

– Vi kan alltså tala om en tredje faktor, utöver genetik och livsstil, nämligen vad som händer med barnet under graviditeten och efter förlossningen. Därmed inte sagt att alla barn till mammor med överkänslighet mot vissa födoämnen automatiskt blir psykiskt sjuka, långt därifrån, säger Håkan Karlsson som lett studien tillsammans med Christina Dalman, båda vid Karolinska institutet.

Blodprov

Studien bygger på information från 764 förlossningsjournaler och blodprov från nyfödda barn i Sverige mellan 1975 och 1985. Av dessa barn utvecklade 211 så kallad icke affektiv psykossjukdom senare i livet, så som schizofreni.

Forskarna mätte nivåerna av så kallade IgG-antikroppar i sparade blodprover från nyfödda. På det viset kunde de spåra immunreaktioner som triggats av antingen komjölksproteinet casein eller av gliadin, som är en komponent av proteinet gluten som i sin tur finns i vete, råg och korn.

Eftersom mammans antikroppar överförs till barnet via moderkakan under graviditeten betyder höjda IgG-nivåer hos barnet att mammans immunsystem reagerat mot vissa typer av proteiner.

Höga halter gliadin

Resultaten av studien visade att barn till mammor med onormalt höga nivåer av antikroppar mot gliadin hade en närmast fördubblad risk att utveckla schizofreni senare i livet, jämfört med barn vars mammor hade normala nivåer av gliadin-antikroppar.

Däremot kunde forskarna inte se någon ökad risk för schizofreni hos barn vars mammor var överkänsliga mot casein.

Kopplingen mellan gliadin-antikroppar hos mamman och ökad risk för schizofreni hos barnet kvarstod även efter att man justerat resultaten för andra kända riskfaktorer, såsom mammans ålder, förlossning med kejsarsnitt eller barnets födelsevikt.

– Det finns studier som visar att personer som diagnostiserats med schizofreni oftare också drabbas av olika former av immunreaktioner mot gluten. Vi ska nu göra en uppföljande studie för att undersöka om kopplingen mellan schizofreni och gluten enbart gäller de som har en genetisk förutsättning eller om det kan vara någon annan mekanism inblandad, säger Håkan Karlsson.