Det finns riktlinjer i Sverige om att patienter som har vårdats fyra dygn eller mer på en intensivvårdsavdelning ska följas upp, men det finns i dag ingen evidens för att det har effekt. På Karolinska sjukhuset i Solna har man därför jämfört de patienter som vårdades på centralintensiven under 2006, när det inte fanns någon uppföljning efter intensivvård, med patienter som vårdades under 2007 - 2008 och erbjöds uppföljningsbesök tre, sex och tolv månader efter vårdtiden.

Besökte iva igen

Vid uppföljningsbesöken fick patienterna träffa sjuksköterska, läkare och sjukgymnast från intensiven. De fick också besöka intensivvårdsavdelningen igen och under mindre skrämmande förhållanden återse salen där de hade vårdats.

I studien fick de som hade följts upp (interventionsgruppen) och de som inte fick något sådant erbjudande (kontrollgruppen) svara på enkäter om sitt mående. Resultatet visar att bland dem som inte hade erbjudits uppföljning hade fler kvinnor än män symtom på posttraumatisk stress. Kvinnorna i interventionsgruppen, som hade fått uppföljning, hade färre symtom på posttraumatisk stress och depression än kvinnorna i kontrollgruppen, som inte hade följts upp.

När det gäller män var det inte någon signifikant skillnad mellan grupperna.

Kvinnor hjälpta

– Generellt verkar kvinnor ha mer psykiska problem efter intensivvård än män, och kvinnor verkar vara hjälpta av den här uppföljningsmodellen, säger intensivvårdssjuksköterskan Anna Schandl, doktorand vid Karolinska institutet och första författare till studien.