Enligt Socialstyrelsen får många kvinnor som drabbats av en fraktur på grund av benskörhet inte rätt behandling i dag. Myndighetens uppskattning är att 60-70 procent av dessa kvinnor bör få en förebyggande behandling för att undvika nya frakturer, i verkligheten är det bara knappt 14 procent som får det.

Den behandling som föreslås mot benskörhet är främst alendronsyra eller zoledronzyra.

Socialstyrelsen rekommenderar också att sjukvården vid misstänkt benskörhet använder det så kallade FRAX-verktyget, fracture risk assessment tool, för att bedöma frakturrisken och vid behov gör en bentäthetsmätning med DXA, dual energy x-ray absorbtiometry.

Följs riktlinjerna kommer kostnaderna för vården att öka med cirka 700-800 miljoner kronor per år. Främst på grund av en ökad förskrivning av biologiska läkemedel som TNF-hämmare vid psoriasisartrit och ankyloserande spondylit.

– Men det ska vägas mot att en betydligt större andel av dessa patienter i dag kan leva ett normalt liv med normala aktiviteter i jämförelse med för 10-15 år sen tack vare de biologiska läkemedlen, säger projektledaren Per Johansson vid Socialstyrelsen.

Patienter med artros i knä och höft rekommenderas träning under lång tid. Träningen har en smärtlindrande effekt som kan jämföras med smärtlindrande läkemedel.