Anledningen till Riksrevisionens granskning är att ambulansverksamheten utgör en viktig del av vården och påverkar effektiviteten i hela vårdkedjan. Staten agerar såväl som ägare av bolag som beställare av tjänster, reglerare och inspektör. Dessutom beställer landstingen alarmeringstjänster av det statligt delägda bolaget SOS Alarm. Sedan 2011 finns för första gången en aktör som, utöver SOS Alarm, utför alarmeringstjänster på uppdrag av några landsting och en region. Centrala aspekter av ambulansverksamheten och dess marknad håller på att förändras.

Emil-fallet och privatiseringar

En rad händelser inom såväl SOS Alarm som ambulansverksamheten har på senare tid väckt stor uppmärksamhet. Ett av de mest uppmärksammade fallen är 23-åriga Emil Linell som i januari 2011 avled till följd av en brusten mjälte. Trots upprepade larm nekades han ambulans. SOS Alarm ansåg att den sjuksköterska som tagit emot samtalet frångått rutinerna och han sa senare upp sig. Sjuksköterskan åtalades för grovt vållande till annans död, men friades i slutet av förra året av Stockholms tingsrätt.

När historien exploderade i medierna i april 2011, skickade SOS Alarm ut ambulanser på i genomsnitt 24 fler uppdrag per dygn, jämfört med föregående månad. Den ökade belastningen är något som ambulanspersonal har blivit lidande av. Få har tid att ta lunchrast och många uppdrag prioriteras utan direkt anledning, vilket gör att mer akuta fall får vänta.

Vid sidan av det har ett flertal landsting lagt ut sin ambulansverksamhet på privata aktörer. Inom framför allt Stockholm, Östergötland och Skåne har fack och personal vid upprepade tillfällen anmärkt på bristande arbetsmiljö, sänkta löner och en hotad patientsäkerhet.

I mars 2012 kom det unika beskedet att entreprenören Sirius Humanums ambulansverksamhet i Skåne försattes i konkurs. All verksamhet måste på ett ögonblick flyttas över till konkurrenten Falck. Falck har haft svårt att få till en problemfri övergång, det är osäkert hur många av de anställda som verkligen följer med över från Sirius och det har blivit en hel del problem med att få ihop ambulanser i körbart skick.

Brister hotar vården

I förstudien till den pågående utredningen konstaterar Riksrevisionen att det finns uppenbara brister inom ambulansverksamheten som kan medföra att vården blir osäker, ineffektiv och inte ges på lika villkor i hela landet. Den mest allvarliga risken är att personer som är i behov av ambulans inte får tillgång, eller att ambulansen inte kommer i rimlig tid. Därmed anser Riksrevisionen att det finns skäl att undersöka om dagens ambulansverksamhet motsvarar hälso- och sjukvårdslagens mål om en effektiv och säker hälso- och sjukvård på lika villkor.

Riksrevisionens granskning ska vara klar till december 2012.