I en studie på 5 000 barn som kom på 2,5 års kontroll användes en vidareutveckling av M-CHAT, ett frågeformulär med intervjuer av föräldrar framtaget i USA för att brett fånga in symtom på autismspektrumstörningar. Metoden kombinerades med utbildning i att observera barns förmåga till delad uppmärksamhet, en metod framtagen av doktoranden Gudrun Nygren och hennes medarbetare på Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Träffsäker kombination

Bristande förmåga att ge respons på kontakt från andra och själv ta initiativ till kontakt utmärker barn med autism och kan märkas efter första levnadsåret. Av de 5 000 barnen hittades 54 som fick fortsatt utredning inom barnneuropsykiatrin. Av dem visade sig 48 ha autismspektrumstörningar.

– Översatt till vetenskapliga termer visar kombinationen av metoder en känslighet på 96 procent. Ett annat mått visar att 90 procent av de barn som screeningen identifierat också bekräftas ha autismspektrumstörning när en mer omfattande utredning genomförts, säger Gudrun Nygren.

Hon försvarade sin avhandling, Screening and diagnosis of autism spectrum disorders, vid Sahlgrenska akademin i förra veckan

Markant ökning på fem år

I Göteborg ingår den här formen av autismscreening i det ordinarie bvc-programmet. Kunskapen och medvetenheten om hur autismspektrum kan yttra sig har ökat och gör att fler fall kan upptäckas. Ändå fördröjs ofta diagnosen i flera år. Forskarna hoppas att deras kombinationsmetod ska leda till att fler barn får diagnosen tidigt och på så sätt får hjälp snabbare.

2005 diagnosticerades 0,04 procent av alla Göteborgs tvååringar med någon form av autismspektrumstörning. Fem år senare hade andelen ökat till 0,8 procent.