Marie Golsäter är barnsjuksköterska och har arbetat även som skolsköterska. Hon har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt elevers och skolsköterskors syn på hälsosamtalet; de planerade samtal som barnen kallas till fyra gånger under sin skoltid.

Eftersom barnen kallats till samtalen och inte själva tagit initiativet kan de känna sig mer utsatta. Studierna visar också att barnen inte alltid är medvetna om att samtalen är frivilliga.

Barnen ska vara delaktiga

Eleverna beskriver att de i ett elevcentrerat hälsosamtal får kunskap och insikt om den egna hälsan samt möjlighet att lära känna skolsköterskan, vilket är betydelsefullt om de behöver stöd och hjälp längre fram. En förutsättning för ett elevcentrerat samtal är att eleverna är förberedda, känner sig delaktiga och respekterade, och att deras egen upplevelse är i centrum.

Samtalen ska baseras på det de själva vill prata om och det är en stor utmaning.

– Barnen vill att skolsköterskan ska ta upp det som påverkar hälsan, men också vara uppmärksam på hur eleven vill prata vidare. Om däremot skolsköterskan tjatar och inte är uppmärksam på om vad och hur eleven vill samtala, blir det inte meningsfullt. Resultatet av samtalet handlar om att de får förtroende för skolsköterskan. Om de behöver stöd vill de känna att de har det, säger Marie Golsäter.

Den 9 mars 2012 försvarar Marie Golsäter avhandlingen Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa - en utmanande uppgift på Hälsohögskolan i Jönköping.