Om vården av patienter med cancer och många andra svåra sjukdomar ska leva upp till befolkningens förväntningar måste kapaciteten inom patologin ökas kraftigt och dessutom snabbt.

Det sägs i den kartläggning av den svenska patologin som utredaren Marie Beckman Suurküla lämnade till regeringen i dag.

Allvarliga brister

Bristerna inom patologin är allvarliga, konstaterar hon och lägger ansvaret på staten och sjukvårdshuvudmännen som inte har haft en långsiktig planering.

Utredningen föreslår en lång rad åtgärder både på kort och lång sikt och en stor del av det handlar om att rekryteringen av läkare måste öka.

Men det är också viktigt att öka rekryteringen och kompetensen hos övriga yrkesgrupper inom patologin, som biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Dessutom behöver ansvarsfördelningen mellan de olika legitimerade yrkesgrupperna analyseras och ses över, enligt utredningen.

Tvåårig specialistutbildning

  • När det gäller utbildningen av biomedicinska analytiker på grundnivå föreslås att utbildningens innehåll i större utsträckning inriktas mot histologi och patologi.
  • Det behövs också en tvåårig specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Utredningen föreslår att fakulteterna i samråd med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, erbjuder en sådan masterutbildning med olika profiler där det finns en inriktning mot patologi.
  • Även utbildningen för cytodiagnostiker bör bli en tvåårig masterutbildning. Den kan erbjudas även andra än biomedicinska analytiker, om de har lämplig utbildningsbakgrund. Utbildningen behöver finnas på fler orter än i dag då den bara anordnas vid Karolinska institutet i Huddinge utanför Stockholm.
  • Cytodiagnostiker bör få egen legitimation.

Se över lönerna

Utredaren konstaterar också att det är svårt att fylla utbildningsplatserna på biomedicinska analytikerprogrammen. Orsaken är problem med arbetsmiljön, brister i karriärvägar och jämförelsevis låga löner. Det här måste Socialstyrelsen, SKL och de fackliga företrädarna se över gemensamt.

Eftersom cytodiagnostiker självständigt analyserar och sätter diagnos bör det motivera större löneskillnader jämfört med biomedicinska analytiker som har mer rutinartade arbetsuppgifter, anser utredaren.

Kvalitetssäkring

I utredarens rapport tas också frågan om kvalitetssäkring upp. Alla laboratorier medverkar för närvarande inte i kvalitetssystemet. Alla är inte heller ackrediterade, vilket utredaren tycker är ytterst anmärkningsvärt. Här behövs ett starkt nationellt stöd för utveckling och genomförande.