Tillsammans med HLR-rådet och Svensk sjuksköterskeförening har Läkaresällskapet tagit fram ett förslag på etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Några sådana har inte funnits tidigare. Förslaget har nu varit ute på remiss och de färdiga riktlinjerna beräkans vara klara strax före jul.

Anledningen till att arbetet med riktlinjer kom i gång var att många läkare, sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal känner sig osäkra. Etiska aspekter har inte belysts och vad som gäller för hjärt-lungräddning är oklart.

HLR ska ges om inget annat är sagt

Ett av de grundläggande ställningstagandena i dokumentet är att all hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart ska påbörja HLR när en person drabbas av ett plötsligt, oväntat hjärtstopp, om det inte finns dokumenterat att det inte ska utföras. Ett ställningstagande om att avstå från HLR kräver att ansvarig läkare på förhand har bestämt att HLR inte ska utföras. Det ska också dokumenteras i patientens journal.

De skäl som kan motivera att avstå från HLR är att patienten inte vill ha behandling vid ett eventuellt hjärtstopp eller att ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna återställa spontan cirkulation och andningsfunktion.

Flera skäl att inte ge HLR

Men ett beslut om att avstå från HLR handlar inte bara om en medicinsk bedömning. Ännu ett skäl kan vara när läkaren bedömer att HLR inte är till gagn för patienten, även om det finns en viss chans att patienten skulle kunna återfå spontan cirkulation och andningsfunktion.

Anders Ågård, kardiolog på Angereds närsjukhus i Göteborg, betonade på medicinska riksstämman att läkare behöver bli bättre på att tala med patienten om hjärt-lungräddning. Det ska ingå i ett samtal där man pratar om det medicinska tillståndet och prognosen.

Arbetsgruppens förhoppning är att riktlinjerna ska vara ett stöd för läkare och sjuksköterskor och att det ska leda till etiskt försvarbara ställningstaganden.

Ambitionen är också att riktlinjerna ska få nationell status.