Med jämna mellanrum får Socialstyrelsen frågan från bland annat kommuner om möjligheten att använda gps-sändare med larm för att kunna lokalisera en person som inte hittar hem. Det entydiga svar som då ges är att kontinuerlig övervakning inte kan användas om personen inte har gett sitt samtycke, säger Helena Axestam, som handlägger frågor om tvångs- och skyddsåtgärder på Socialstyrelsen.

– Även om personen själv ger informerat samtycke, är det tveksamt om lagstiftningen ger stöd för en sådan integritetskränkande åtgärd, säger hon.

Om däremot anhöriga skaffar ett larm och ansvarar för det helt och hållet faller det utanför lagstiftningen – förutsatt att vårdpersonal inte alls är inblandade. Men så fort vårdpersonal eller hemtjänsten berörs så gäller regelverket och då saknas lagstöd för denna typ av övervakning.

Den lagstiftning som gäller i dag tar inte upp modern teknik som kontinuerlig övervakning med gps-larm. Om några regler ska ändras är det regeringen som måste ändra lagstiftningen. Frågor om skydds- och tvångsåtgärder inom demensvården utreddes av en statlig utredning som överlämnade sitt slutbetänkande, SOU 2006:110, till regeringen i decemober 2006. Det betänkandet bereds fortfarande i regeringskansliet.