Forskarna har via olika befolkningsregister följt mer än 25 000 personer med ADHD mellan åren 2006 och 2009.

Studien visar att medicinering innebär en tydligt sänkt risk för brottslighet på flera sätt. Dels sjönk brottsligheten med 32 procent de perioder då de som behandlades med läkemedel medicinerade. Dels var brottsligheten lägre bland dem som fick läkemedel jämfört med de obehandlade.

Resultaten gäller både mindre allvarliga och grova brott och det ser ungefär likadant ut för kvinnor och män.

Henrik Larsson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik är en av författarna bakom studien som publicerats i New England Journal of Medicine. Han påpekar att risken för biverkningar av medicineringen måste beaktas och riskerna värderas mot nyttan vid varje förskrivning.

Ungefär fem procent av alla skolbarn och hälften så många vuxna lider av ADHD. Mellan 30 och 40 procent av de långtidsdömda i våra fängelser har ADHD.

– Om man kan minska deras återfallsrisk med 30 procent skulle det uppenbarligen påverka den totala brottsligheten i samhället, säger Paul Lichtenstein, professor vid samma institution och medförfattare.