Att hälsokontroller förlänger livet genom att riskfaktorer och sjukdomar upptäcks och behandlas i tid ses av de flesta som något självklart. Men nu ifrågasätts nyttan med allmänna hälsoundersökningar.

Fler diagnoser

Det är det oberoende Cochrane-institutet som har gått igenom 14 studier som under lång tid har följt upp hur det går för personer som kallats till hälsokontroller jämfört med personer som inte har gjort det. Drygt 180 000 personer har ingått i studierna.

De som kallats till hälsokontroller fick fler diagnoser, till exempel högt blodtryck eller högt kolesterol, jämfört med dem som inte hade genomgått hälsokotroll. Men man fann ingen skillnad mellan de båda grupperna när det gäller insjuknande i allvarliga sjukdomar som cancer eller hjärtsjukdom. Det var heller ingen skillnad i antalet dödsfall.

Ytterst små effekter

– Vad vi kan se av de här studierna så verkar det inte finnas några fördelar med att kalla patienter till allmänna hälsokontroller, säger forskaren Lasse Krogsbøll vid Cochrane-institutet i Köpenhamn.

Men om man vid en hälsokontroll till exempel upptäcker att en person har högt blodsocker och man kan förhindra att diabetes utvecklas genom livsstilsråd, är inte det positivt?

– Jag antar det, men vi kunde inte se några sådana resultat i de studier som vi gick igenom. Några av studierna visade att de som genomgick hälsokontroller fick fler diagnoser, men de positiva effekterna, även självskattad hälsa, var ytterst små.

Nyare studier saknas

Ett problem med Cochrane- rapporten är att flera av studierna är gamla. Frågan är om forskning som studerat hälsoundersökningar på 60- och 70-talen över huvud taget säger något om nyttan med hälsokontroller i dag.

– Det är en viktig invändning, men det här är de bästa studier som finns. Om man vill hälsoundersöka friska människor behövs i så fall nya och bättre studier som visar att det verkligen har någon effekt, säger Lasse Krogsbøll.

En annan slutsats är att det behövs fler studier som mer specifikt fokuserar på om hälsoundersökningar kan förebygga exempelvis diabetes, kol och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Västerbottenprojektet

En stor svensk studie som har pågått sedan 1985 är Västerbottenprojektet där alla västerbottningar erbjuds hälsoundersökningar och hälsosamtal med en distriktssköterska vid 40, 50 och 60 års ålder. Här ligger fokus just på att förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdom, något som man också har lyckats med, enligt flera studier. Men eftersom det inte är randomiserade studier ingår de inte i Cochrane-rapporten.

Professor Lars Weinehall vid Umeå universitet, som ledde uppbyggnaden av projektet i Västerbotten, håller med om att hälsointerventioner är ett komplicerat område och att det finns allt för få moderna studier. Men han menar också att minskad dödlighet inte är det viktigaste målet med hälsoundersökningarna i Västerbotten, utan en bättre livskvalitet.

– Vi satsar egentligen inte på prevention som ett sätt att minska dödligheten, även om det blir en konsekvens, utan det är resan genom livet som är det viktiga.

Olika slags studier

Lars Weinehall tycker att Cochrane-rapporten är intressant och ger värdefulla bidrag kring utvärdering av kontrollerade studier. Men den utvärderingsmodell som tillämpas är inte användbar för att bedöma befolkningsinterventioner som Västerbottenprojektet, anser han.

Lasse Krogsbøll å sin sida är skeptisk till observationsstudier.

– Risken för bias är stor när man inte har någon kontrollgrupp, menar han.