Sedan hälsovalet infördes i Blekinge för snart tre år sedan måste varje enhet klara sin egen budget. Det hade kunnat gå bra för den landstingsdrivna vårdcentralen i Ronneby om inte hyran tagit så stor del av intäkterna. Det säger Emma Wretling, biomedicinsk analytiker på vårdcentralen och förtroendevald i Vårdförbundets avdelning i Blekinge.

– Våra lokaler är åtta år gamla och var väldigt dyra att bygga. Det är landstinget som äger dem och nu går de inte att sälja, vilket innebär att vårdcentralen inte kan flytta till billigare lokaler, säger hon.

Ledningen har informerat personalen om att den höga hyreskostnaden innebär att vårdcentralen måste spara pengar för att klara budgeten. Enkäter har visat att patienterna vill ha mer läkartid så därför drar man inte ner på antalet läkare. Inte heller på antalet distriktssköterskor.

Påverkar vårdens kvalitet

Kvar att dra ner på blir biomedicinska analytiker, undersköterskor och läkarsekreterare. Alla tre yrkeskategorierna drabbas av besparingarna som genomförs vid årsskiftet. Emma Wretling sörjer att ledningen inte förstår vad de biomedicinska analytikernas kompetens betyder för kvaliteten på vården.

– I förhandlingarna som pågår diskuteras att ta bort hela laboratorieverksamheten vilket innebär att prover kommer att skickas i väg för analys. Det innebär att provsvaren inte blir lika säkra och att de tar längre tid att få, säger hon.

Redan nu sparar vårdcentralen genom att ersätta en biomedicinsk analytiker med en undersköterska. Emma Wretling är rädd för att det som kan se ut som en besparing leder till minskad tillgänglighet och försämrad patientsäkerhet.

– I längden påverkar det här kvaliteten på vården. På andra håll där patienterna har fler aktörer att välja på har vårdcentraler fått stänga. Jag är orolig för utvecklingen här.