"Sverige var länge världsledande när det gällde att levererar kvalitativ dödsorsaksstatistik. Men under en längre tid har uppgifterna blivit allt mer otillförlitliga".

Det skriver Gunnar Ågren, före detta generaldirektör för Statens Folkhälsoinstitut, Töres Theorell, professor på Karolinska institutet, Christer Hogstedt, före detta professor vid Arbetslivsinstitutet och Anna Fugelstad, forskare vid Karolinska institutet, på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt i dag.

Nära 5 000 okompletta ärenden

När någon dör är den närmast ansvarige läkaren alltid skyldig att skicka in ett dödsorsaksintyg till Socialstyrelsens dödsorsaksregister. För några decennier sedan saknades endast ett par fall om året uppgifter kring dödsfallsorsaken. Förra året var den siffran uppe på så mycket som 1 654 ärenden. Därtill har omkring 3 000 fall bristfälliga diagnoser.

Enligt skribenterna beror den här utvecklingen på att Socialstyrelsen inte längre påminner läkare om att rapportera in dödsorsaken. Myndigheten kräver inte heller in kompletterande uppgifter när rapporterna innehåller ospecificerade termer så som "ålderdomssvaghet", något som tidigare gjordes.

Kan dölja vanvård och brott

Debattörerna understryker att ett högkvalitativt dödsorsaksregister är av stor vikt för att kunna följa utvecklingstrender för stora sjukdomsgrupper. Skribenterna påpekar att vanvård, eller till och med brott, kan gömma sig bakom oklara dödsorsaker.