Som Vårdfokus tidigare berättat har Socialstyrelsen kritiserat Skånes universitetssjukhus för ständiga överbeläggningar. Minst fem dödsfall i fjol misstänks hänga samman med de nerdragningar av vårdplatser som gjorts på senare år.

Även på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har belastningen varit stor de senaste månaderna. I början av juli hade sjukhuset en topp på 78 överbeläggningar. Patienter har fått vänta alltför länge på att bli undersökt av läkare, och i många fall har de inte fått plats på rätt avdelning med rätt specialitet utan vårdats på så kallade satellitavdelningar.

Det handlar inte om isolerade företeelser. Under våren har det strömmat in larmrapporter från landets sjukhus. Däribland S:t Görans psykiatriska vårdavdelning, akuten på Varbergs sjukhus, strokeavdelningen på Sundsvalls sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Mölndals bb.

En ökning med 50 procent

Listan skulle kunna göras ännu längre. Vårdfokus har granskat alla arbetsmiljöanmälningar  mellan 2006 och 2011 som gäller akutsjukhusen. Vår kartläggning visar att andelen anmälningar som handlar om överbeläggningar och stress ökar. Under 2007 utgjorde denna typ av händelser endast 16 procent av det totala antalet anmälningar. Tre år senare, 2010, var andelen 65 procent.

Statistiken bekräftas av den nationella tillsyn som Arbetsmiljöverket publicerade i början av året. Av 60 undersökta sjukhus med akutmottagning hade hela 90 procent sådana brister att myndigheten ställde krav på åtgärder.

Vårdförbundets genomgång visar att det under sommaren fanns en omfattande brist på sjuksköterskor inom 64 procent av den offentligt drivna vården. En bidragande orsak till bristen var studentupprorets krav på höjda ingångslöner som hittills kategoriskt nekats av landstingen, med psykiatrin och geriatriken som undantag. Ett annat viktigt skäl som inte minst sjukhusen i Stockholm fört fram är att det i år har examinerats färre sjuksköterskor än tidigare år på grund av att vissa utbildningar under en period varit fråntagna examinationsrätten.

När det gäller barnmorskor, bio­medicinska analytiker och röntgensjuksköterskor var situationen något bättre, men även här fanns en påtaglig brist.

Överbeläggningar varje vecka

Liksom tidigare somrar löstes situationen genom mer övertid, ökad användning av bemanningsföretag, bonus för den som flyttar eller ställer in semester – samt fler överbeläggningar. En stor enkätundersökning från tidningen Dagens Samhälle visade att 41 av 64 sjukhus redan i början av sommaren hade överbeläggningar minst någon gång per vecka.

På flera håll väntas problemen fortsätta under hösten, då innestående semestrar ska tas ut och tröttkörd personal riskerar att behöva sjukskriva sig. Det finns inga studier som specifikt tittat på om underbemanning under sommarmånaderna leder till ökad ohälsa bland personalen, men det är med all sannolikhet på det sättet, menar professor Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stockholms universitets stressforskningsinstitut.

– Generellt sett leder den här typen av ökade arbetskrav till en höjd risk för sjuklighet. Det vet vi från en rad undersökningar av andra områden där man har bättre förutsättningar att göra kontrollerade studier, säger han.

3,2 miljarder ska sparas

Dessutom tvingas i stort sett vartenda landsting till stora sparpaket just nu. En genomgång som Kommunal­arbetaren har gjort visar att det handlar om ungefär 3,2 miljarder kronor och tusentals anställningar som ska bantas bort inom sjukvården. Enligt Torbjörn Åkerstedt visar flera longitudinella studier att organisationer i tider av nedskärningar eller i expansion har en kraftigt ökad risk för olika typer av sjukdomar.

Monica Engström, inspektör vid Arbetsmiljöverket och projektledare för den nationella tillsynen, tror att det är vårdpersonalens lojalitet gentemot patienterna som gör att försämringen av arbetsmiljön kan fortgå. Många tänker inte på sig själva och sin egen miljö förrän det är för sent, när kroppen värker och stressen gör det svårt att sova.

– Det finns inga toppar och dalar längre, allt går i ett. Många hinner inte reflektera under arbetets gång och tvingas därför ta med sig jobbet hem. Då kommer tankarna om man gjort rätt, säger hon.

Bristande arbetsmiljöarbete

I många fall fungerar inte det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt Monica Engström ser många arbetsgivare det som en administrativ syssla i stället för ett sätt att förbättra och effektivisera vården. Hon uppmanar därför personal och fackligt förtroendevalda att i större utsträckning skriva avvikelser och rapportera brister uppåt i hierarkin.

Ett problem är att hela 43 procent av Vårdförbundets fackligt förtroendevalda upplever att uppdraget har blivit svårare, det visar en enkät som Vårdfokus gjorde i våras. En majoritet hinner inte använda arbetstid till fackliga frågor, och rädsla för repressalier gör att 57 procent anser att de endast i viss mån kan framföra kritik till ledningen.

Efter Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn var det många sjukhus som förbättrade arbetsmiljön. En bidragande orsak till förbättringen var att Arbetsmiljöverket kraftigt höjde vitesbeloppen för brott mot arbetsmiljölagen. Efter höjningen har anmälningarna om felplacerade sängar nästan helt upphört, även från sjukhus som tidigare ständigt fick betala viten.

En politisk fråga

Åtgärderna återspeglas i Vårdfokus granskning: mellan 2010 och 2011 minskade det totala antalet anmälningar. Trots det utgör över­beläggningar och stress fortfarande en högre andel än tidigare år.

I många fall kräver förbättringar ökade anslag. Därmed är arbetsmiljö och patientsäkerhet inom akutsjukvården en viktig fråga för politikerna. Läs hur de tycker att problemen ska lösas här.