SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering,  har gått igenom studier om införande av evidensbaserade vårdrutiner för personer med depression i primärvården. Slutsatsen är att care management kombinerat med exempelvis utbildningsinsatser har det bästa vetenskapliga stödet.

En care manager (någon svensk benämning finns ännu inte men det kan jämföras med kontaktperson), ofta sjuksköterska, samordnar vården för personer med depression och fungerar som spindeln i nätet mellan patienten och primärvården.

Bör testas i Sverige 

Lars Wallin är sjuksköterska och professor i omvårdnad vid högskolan Dalarna. Han har ingått i den grupp som har gått igenom litteraturen på området (amerikanska studier). Han tycker att det är angeläget att också testa och utvärdera metoden i Sverige.

– Bland många olika metoder stod tillsättandet av en care manager ut som ett positivt fynd. En care manager skulle kunna vara en funktion i primärvården och vara den som tar med, peppar och stöder personen med depression i att genomföra behandling och fungera bättre, säger han.

Länk mellan läkare och patient 

Efter patientens första besök hos läkaren på vårdcentralen har en care manager tät kontakt med patienten. I uppdraget ingår att följa patientens symtom och att informera om och engagera patienten i sin behandling. Som länk mellan läkare och patient kan uppdraget innebära att till exempel boka återbesök och ta kontakt med patienter som har avbrutit behandlingen samt att återkoppla till patientens läkare.

Resultaten av de studier som hade en care manager med i interventionen var genomgående positiva. Efter sex månader var patienterna mindre deprimerade jämfört med de som inte hade tillgång till en care manager. Förbättringen var konstant.