I den nationella folkhälsoenkäten för fyra år sedan framkom att övervikt och fetma var vanligt på Hisingen i Göteborg. Därför inleddes det hälsofrämjande arbetet Hälsolyftet. Det är ett projekt i samarbete med Göteborgs universitet som når en fjärdedel av stadens befolkning.

Stommen i projektet är screeningfrågor och en självinstruerande hälsoprofil där patienten själv får räkna ut sina hälsorisker enligt en färgskala. Personer som deltar i projektet får sedan gå igenom sin hälsa med en hälsopedagog eller en sjuksköterska. Undersökningsresultat och den individuella hälsoprofilen ger ett åtgärdspaket och specifika insatser för olika behov.

Gick ner i vikt

Nu har projektet utvärderats. Resultaten, som presenterats i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal Open, visar att de patienter som engagerade sig i projektet både sänkte sitt blodtryck och sitt blodsocker. De gick ner i vikt och minskade sitt midja-stuss-mått.

Av de 22 000 personer som nåddes av screeningfrågorna valde ungefär hälften att svara. Personer med mer negativ livsstil och högre motivation valde oftare att delta. Totalt fullföljde 2 120 patienter det kompletta programmet.

Ann Blomstrand, distriktsläkare och forskare vid enheten för allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin och medicinskt ansvarig för projektet, menar att personer som besöker vårdcentralen ofta är mer mottagliga för samtal om hälsa och livsstil.

Bra metod för primävård

– Samtidigt visar Socialstyrelsens kartläggning att primärvården har otillräckligt med tid, resurser och kunskap för att arbeta med livsstilsfrämjande åtgärder. I det här projektet lanseras en modell som är billig, enkel och pedagogisk men samtidigt effektiv, säger hon.

Rent medicinskt såg forskarna en medelvärdesförbättring av det systoliska blodtrycket och blodsockerhalten bland både män och kvinnor med ohälsosamma värden. Kvinnorna förbättrade alla biologiska variabler som vikt, bmi, midjeomfång, midja-stuss-mått, blodtryck och blodsocker. Kvinnorna förbättrade också alla livsstilsfaktorer. Männen minskade på rökningen och alkoholintaget, förbättrade kosten och ökade sin fysiska aktivitet.

Eftersom det inte ingått en jämförande kontrollgrupp i studien måste resultaten enligt Ann Blomstrand rent vetenskapligt tolkas med försiktighet.

– Men huvudbudskapet kvarstår: ett lågbudgetprogram med stegvis intervention kan genomföras i den ordinarie primärvårdsverksamheten och ge goda resultat, säger hon.