Den psykiska ohälsan har ökat bland kvinnor i fertil ålder de senaste decennierna. Men den stora skillnad som barnmorskan Anne-Marie Wangel fann mellan svensktalande kvinnor med annat modersmål och kvinnor med svenska som modersmål förvånade henne. Den går inte att förklara med ålder, utbildningsnivå eller socioekonomiska faktorer.

Kejsarsnitt vanligare

Hennes kartläggning av den psykiska ohälsan bland barnafödande kvinnor i Malmö visar att kvinnans psykiska hälsa har betydelse för förlossningssättet. I båda grupperna var andelen kvinnor som någon gång har blivit utsatta för emotionella, fysiska eller sexuella övergrepp lika stor. De kvinnorna rapporterar i högre grad depression eller posttraumatisk stress under graviditeten.

– Risken för akut kejsarsnitt ökar signifikant för förstföderskor om kvinnan vid sina kontroller hos mödravården berättat att hon känner sig orolig, stressad eller har sömnproblem, säger hon.

Kvinnor som har fått professionellt stöd eller antidepressiva läkemedel under sin graviditet löper dock inte ökad risk för akut kejsarsnitt. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare bland kvinnor med tidigare psykisk sjukdom än bland övriga.

Efterlyser metod

Anne-Marie Wangel efterlyser metoder så att mödravården ska kunna identifiera psykisk ohälsa under graviditeten systematiskt.

– Hade man haft ett system att fånga upp dessa kvinnor och erbjuda till exempel riktade samtal och psykosocialt stöd hade man antagligen kunnat minska de akuta kejsarsnitten. Man hade också kunnat minska lidandet och samhällskostnaderna, säger Anne-Marie Wangel.

Anne-Marie Wangel försvarar sin avhandling Mental ill-health in childbearing woman: Markers and factors den 28 september på Malmö högskola.