Bristen på radiologer har under flera år drivit på röntgensjuksköterskans yrkesutveckling över hela världen. I Sverige har de fått överta enklare läkaruppgifter som efterarbetet till angiografier och vidimering av skelettremisser.

På andra håll i Europa har utvecklingen kommit längre. I mitten av 1990-talet startades flera masterutbildningar i Storbritannien som ger behörighet att diagnostisera standardbilder av hela skelettet.

Modellen har anammats i Danmark. För drygt 15 år sedan gjorde den omfattande läkarbristen i landet att tre röntgensjuksköterskor fick möjlighet att gå en distansutbildning i radiologisk diagnostik vid universitetet i Birmingham. Projekt föll väl ut och i dag har flera röntgensjuksköterskor gått utbildningen.

Kortare väntetider

En av dem är svensken Roland Bendroth. Han arbetar som beskrivande radiograf på Hilleröds sjukhus utanför Helsingör, och ser bara fördelar med den vidgade yrkesrollen. Danska sjukhus har konstaterat att produktiviteten ökar, väntetiderna kortas och kvaliteten på bilderna förbättras.

– Brittiska studier visar att standarden på de diagnoser vi ställer är i nivå med en färdigutbildad specialist inom radiologi, säger Roland Bendroth.

Men många läkare anser att utvecklingen är ett intrång på deras kompetensområde. Det är viktigt att dessa motsättningar övervinns innan en förändring genomförs, menar Roland Bendroth. En bra motivering är att radiologerna befrias från arbetsuppgifter de uppfattar som rutinmässiga, vilket frigör mer tid åt att granska exempelvis CT och MR-undersökningar. Samtidigt får röntgensjuksköterskorna en ny uppgift som ses som spännande och utmanande.

– Vi får en chans att utveckla oss själva och yrket. Samtidigt bygger det broar mellan yrkesgrupperna så att man får en ökad förståelse för andras problem. Det blir mer attraktivt att arbeta som röntgensjuksköterska och läkare.

Förändring i Sverige dröjer

Att Sverige ännu inte tagit efter den danska och brittiska modellen kan bero på att läkarbristen inte är tillräckligt omfattande ännu. Det menar Imelda Williams. Hon är docent vid Monash University i Australien och tog sin masterexamen i radiologisk diagnostik i Storbritannien 2005.

I väntan på att Sverige ska få beskrivande radiografer vill hon lära ut hur man primärgranskar bilder vid traditionell skelettröntgen. Metoden Imelda Williams använder kallas för AABCS's. Den innebär att röntgensjuksköterskorna systematiskt går igenom, brosk, bindvävnad och ben för att se om det finns någon fraktur eller dislokation. Därefter lämnas en kort rapport till läkaren. Metoden säkerställer en snabb och effektiv granskning, utan att något viktigt missas.

 Viktigt med primärgranskning

– Det är viktigt att röntgensjuksköterskor både tillåts och lär sig primärgranska bilder. Om det inte finns någon läkare tillgänglig kan de åtminstone ge sin syn på vad nästa steg bör vara. Det kan exempelvis vara en CT-undersökning för att närmare undersöka en eventuell fraktur, säger Imelda Williams.

Hon tillägger att det även blir säkrare för patienten när ett extra par ögon tittar på röntgenbilderna, eftersom även läkare ställer fel diagnoser ibland.