De stora bristerna i strålsäkerhet beror på hur landstingen styr, följer upp och utvecklar verksamheten. Framför allt har man inte tydligt definierat ansvar och roller i organisationen, vilket ökar risken för att undersökningar och behandlingar genomförs på fel sätt, sägs det i rapporten.

En tidigare studie som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort visar att 20 procent av datortomografiundersökningarna görs i onödan. Dessutom saknas i vissa fall metodbeskrivningar och i andra fall följer personalen inte de metodbeskrivningar som finns.

Risker för strålskador

Bristerna ökar risken för allvarliga biverkningar samt för akuta och sena strålskador. Hur allvarliga konsekvenserna blir beror dels på hur hög stråldos patienten utsätts för, dels på hur många som bestrålas.

Rapporten visar också att de inspekterade landstingen saknar en systematisk utvärdering av strålsäkerhetsarbetet, vilket får till följd att landstings- och sjukhusledningarna är omedvetna om bristerna.

Tillsynsarbetet behöver breddas

Torsten Cederlund, enhetschef på SSM:s avdelning för strålskydd, påpekar att myndighetens inspektionsverksamhet är mycket resurskrävande. Att granska ett landsting kräver 100 arbetsdagar.

– Därför behöver tillsynsarbetet breddas med mer övergripande insatser så att vi kan nå ut med information om bristerna till politiker och högre tjänstemän inom landstinget.

Fakta om undersökningen: Rapporten redovisar erfarenheter från tillsynen av nio landsting under åren 2005-2010. De inspektioner som genomförts under 2011 visar på samma brister. Ladda ner rapporten här.