Prioriteringen av patienters integritet framför den medicinska säkerheten gör att patienterna riskerar att få en sämre vård för att inte alla journaluppgifter är tillgängliga. Det kan innebära att livshotande tillstånd uppstår helt i onödan, skriver de två överläkarna i sitt brev till Socialstyrelsen.

Spärransvarig gick inte att nå

I deras verksamheter kommer integritet och säkerhet ofta i konflikt. De ger flera exempel i sin skrivelse. En man som skulle opereras akut efter en olycka sa sig vara fullt frisk och vägrade ge sitt samtycke till att iva-personalen öppnade hans journal hos en annan vårdgivare.

När han sövdes fick han ett blodtrycksfall som trots transfusioner och blodtryckshöjande medel inte gick att få upp. Cirkulationsstillestånd tillstötte och mannen avled. I hans journal framgår att han fick en svår allergisk reaktion av det muskelavslappande medel han fick. 

Ett annat fall som överläkarna beskriver är en medvetslös kvinna som hittades i en hotellkorridor. Hennes journal hos en annan vårdgivare öppnades eftersom det rörde sig om en klar nödsituation. Den var dock spärrad och ingen spärransvarig gick att nå.

Senare visade det sig att kvinnan hade haft ett svårt epilepsianfall. Onödig tid gick åt att försöka hitta information om patienten, tid som kunde kommit andra patienter till godo, och patienten utsattes för onödiga undersökningar i försöken att hitta orsaken till medvetslösheten.

Vill att patientdatalagen anpassas

Ett tredje exempel som överläkarna ger på problemen med spärrade uppgifter är en patient som talar mycket dålig svenska och  inte förstår innebörden i frågan om samtycke för att få del av annan vårdgivares journal. Personalen uppfattar inte att operation och sövning skulle innebära en nödsituation. Patienten sövs och visar sig vara oväntat svårintuberad något som kan innebära ett livshotande tillstånd. Situationen går inte att reda upp.

I den andra vårdgivarens journal fanns det anteckningar om att mannen två år tidigare visat sig vara oväntat svårintuberad. Anestesi- och intensivvårdsöverläkarna vill nu att patientdatalagen snarast arbetas om så att deras verksamheter kan få ett så bra underlag som möjligt för sin uppgift och inte i efterhand blir varse att det i journaler finns dold information som kunde ha varit avgörande för patientens liv och hälsa.