Hittills har man i Sverige gjort bedömningen att det inte finns tillräcklig kunskap för att bedöma effekterna av fysisk aktivitet vid depression.

I Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom sägs att det finns "visst vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet vid lindrig depression kan förebygga försämring, höja stämningsläget och minska symtomen". Däremot har det vetenskapliga underlaget bedömts som otillräcklig vid medelsvår depression.

Olika effekt

Förra året gjorde Cochraneinstitutet en sammanställning av den kunskap som finns. SBU har nu sammanfattat och kommenterat den kunskapsöversikten.

Ett problem är att det inte framgår vilken grad av depression som försökspersonerna i de enskilda studierna hade, skriver SBU. Eftersom fysisk aktivitet troligen har olika effekt beroende på depressionens svårighetsgrad är det svårt att överföra resultaten i Cochranerapporten till vård och behandling.

Jämför med terapi och läkemedel

Totalt sett visar kunskapsöversikten ändå att träning hade en måttligt positiv effekt jämfört med kontrollbehandling. Om man däremot tittar på de fyra mest välgjorda studierna syntes ingen effekt.

De studier som jämfört träning med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller läkemedel visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna.

SBU drar slutsatsen att det behövs fler och bättre studier som också ger svar på om effekten skiljer sig beroende på vilken typ av träning man väljer, hur mycket man ska träna och om effekten av träning blir bättre i kombination med psykoterapi och/eller läkemedelsbehandling.