Där telefonstolpar monteras ner och det fasta telefonnätet försvinner krävs trådlösa lösningar för trygghetslarmen.

I dag är det upp till de äldre och rörelsehindrade själva att få teknikövergången att fungera. Det innebär att ha koll på vilken operatör som fungerar bäst på en viss plats. För personer med betalningsanmärkningar kan lösningen behöva bli abonnemang med kontantkort som måste fyllas på. Ibland är täckningen sämre än utlovat och när tekniken krånglar är det inte uppenbart för larmanvändarna. Orimligt och farligt, anser Hjälpmedelsinstitutet som granskat teknikskiftet under tre års tid.

– Det är det som är problemet med dagens larmsystem, att man inte kan se om larmet fungerar eller inte. Och den yttersta konsekvensen är ju att larmanvändaren trycker på knappen och tror att det kommer hjälp, men hör ingen, får ingen kontakt och blir liggande, säger Claes Tjäder utvecklingschef på Hjälpmedelsinstitutet till Ekot i Sveriges Radio.

Till exempel dog en 76-årig man i Luleå i hjärtinfarkt för sex år sedan. Mannen hade ett digitalt trygghetslarm och hade försökt larma, men signalen gick aldrig fram.

Om två år är planen att drygt 200 000 svenskar ska ha bytt till digitala trygghetslarm. Nu måste kommunerna gå in och ta ansvar för teknikövergången och få fram lösningar som är säkra och fungerar, anser Hjälpmedelsinstitutet.