Istället för att stötta sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal i att göra ett bra jobb upplevs i dag många it-lösningar i vården som ett hinder i arbetet.

Ska det vara så? Nej, konstaterar Vårdförbundet i en utredning som gjorts på uppdrag av socialdepartementet, tillsammans med bland annat Kommunal och Sveriges läkarförbund.

Tio punkter

I utredningen presenteras en lista med tio punkter på åtgärder som måste till för att it-system på sjukhus, vårdcentraler och andra vårdinrättningar ska stödja istället för att störa personalen.

Här lyfts det fram saker som att människor med kunskap om både it och vårdpersonalens arbetsförhållanden bör vara de som beställer och utvecklar vårdens datasystem. Information ska inte behöva registreras mer än en gång, eftersom motsatsen innebär onödigt dubbelarbete, skriver rapportförfattarna. Utredarna pekar också på att det måste finnas teknik som stödjer vårdpersonalen i det patientnära arbetet och att tekniken måste fungera.

Självklarheter

Låter inte det här väldigt självklart? Frågan ställs till David Liljequist, förbundsombudsman på Vårdförbundet som varit med och arbetat fram rapporten om ehälsosystemens användbarhet.

– Jo, det vi skriver i den här rapporten är i stor utsträckning rena självklarheter . Och det visar bara hur långt efter man ligger inom ehälsoområdet, säger han.

Ofta pratas det om "smarta lösningar" när det handlar om it. Men inom vården blir systemen ofta osmarta på grund av framför allt två faktorer som utredningen identifierat.

1. Pengar: Landsting och kommuner anser sig inte ha råd att göra systemen för ehälsa tillräckligt bra.

– Istället slösas pengar bort på halvtaskiga lösningar, säger David Liljequist.

Enligt honom ligger landstingens och kommunernas budgetar för it-system i vården under genomsnittet för offentlig sektor och långt under vad andra kunskapsintensiva sektorer satsar.

2. Kunskap: Trots att Sverige är ett land med hög it-status finns få systemvetare med vårdkompetens. Rätt kunskap saknas hos dem som utvecklar och beställer vårdens it-system. Och sjukvårdspersonalen – de som ska arbeta med dataprogrammen – blir alltför sällan involverade i arbetet.

Resultatet har blivit ett nystan av användarovänliga it-lösningar som ingen tar tillräckligt stort ansvar för, konstaterar utredningen.

Krav på användarvänlighet

Sverige har sedan några år tillbaka en nationell it-strategi. Just nu arbetar socialdepartementet på en handlingsplan som ska öka pressen på landsting och kommuner att förbättra sina it-lösningar. Vårdförbundet och övriga förbund involverade i utredningen ska nu försöka påverka socialdepartementet att på ett tydligt sätt få med kravet på användarvänlighet i handlingsplanen.

– Då handlar det inte om gränssnitt och layout utan om att systemen ska vara anpassade efter de arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som de är tänkta att stödja, säger David Liljequist.

Han  önskar också fler nationella lösningar, samlad kompetens och samarbeten istället för att små it-avdelningar ska sitta och svettas med likartade problem i olika landsting och kommuner.

Han förstår vårdpersonalens frustration över att it-utvecklingen går så snabbt på så många områden – men inte på jobbet.

– Du gör banktjänster hemma, du beställer resor till världens alla hörn. Men på jobbet har du en ohygglig flora av halvtaskiga system som gör dig tokig.