Den vanligaste typen av skada är vårdrelaterade infektioner, som står för 35 procent av skadorna. Allra vanligast är urinvägsinfektion. Det visar Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, granskning av 10 000 vårdtillfällen vid landets 63 akutsjukhus. Kirurgiska skador står för 13 procent, överfylld urinblåsa för 9 procent och trycksår och skador av läkemedel för vardera 8 procent.

Onödigt lidande

Rapporten visar mycket onödigt lidande, och i vissa fall bestående men. Nästan hälften av skadorna kräver förlängd vårdtid. Den vårdtiden blir mycket längre och utgör sammanlagt 1,3 miljoner extra vårddagar, vilket utgör en kostnad på över 11,5 miljarder kronor. Kostnaden för de skador som skulle gå att undvika är mellan 6,9 och 8,1 miljarder kronor per år.

– Man skulle kunna frigöra stora resurser genom att minska antalet vårdskador. De resurserna kan användas för att öka tillgängligheten eller förstärka sjukvården i underförsörjda områden, säger Eva Estling, projektchef för patientsäkerhet på SKL.

Blåsöverfyllnad nytt område

Det är andra året SKL genomför journalgranskningen som är en del i en överenskommelse med staten, med syfte att öka säkerheten i vården. För flera av skadetyperna finns evidensbaserade förebyggande åtgärdsprogram. Trots det har skadorna ökat med en procent jämfört med förra årets rapport. Nytt för i år är att undersöka hur vanligt det är med blåsöverfyllnad. Skälet är att två omvårdnadsavhandlingar nyligen identifierat det som ett riskområde. Skadan är vanligare på kirurgiska avdelningar än på medicinska.

Av de granskade vårdtillfällena i år ledde 0,4 procent av skadorna till att patienten avled. Sepsis och pneumoni var de vanligaste diagnoserna som bidrog till dödsfall. Medelåldern för de som avled var 76 år.

Länsdelssjukhusen har lägre frekvens av vårdskador än de större sjukhusen. Orsaken kan vara att fler patienter behandlas med kirurgi på de stora sjukhusen, samt att där bedrivs vård inom fler medicinska specialiteter, enligt rapporten.