Sedan år 2005 är det öppet för lesbiska par i Sverige att få hjälp med assisterad befruktning. Spermierna är då donerade av en för paret anonym donator.

Ny forskning visar att de lesbiska paren som på det viset bildar familj mår bra psykiskt, trivs i sin relation och inte är stressade i sin föräldraroll. Kvalitén i deras parrelation är högre jämfört med heterosexuella par som genomgår IVF-behandling.

Få med ångest

– De lesbiska paren mår väldigt bra. I tidigare forskning har de pekats ut som att de har dålig psykisk hälsa. Men få kvinnor i min studie visade symtom på ångest eller depression. Jag tror att deras rättigheter att bilda familj betyder mycket för den psykosociala hälsan. Fynden är viktiga också för att assisterad befruktning till samkönade par i många länder inte är tillåten eller tillgänglig för lesbiska par, säger Catrin Borneskog, barnmorska som i dag disputerar i ämnet vid Uppsala universitet.

Catrin Borneskog har arbetat på förlossningen och BB i många år, men innan hon blev antagen till doktorandutbildningen hade hon knappt träffat några par som var öppet lesbiska och fick barn tillsammans. Däremot många kvinnor med medföljande väninnor som kanske egentligen var deras partner.

–De är en ny grupp föräldrar i Sverige som vi hittills inte har mycket kunskap om.

Samma rättigheter för båda

Avhandlingen ingår i en svensk multicenterstudie om köncellsdonation. Studien är en psykosocial långtidsuppföljning av IVF-behandling och ägg- och spermiedonation. Från början ingick 165 lesbiska par och 151 heterosexuella par. Datainsamlingen skedde via enkäter från starten av behandlingen till tre år efteråt.

En aspekt med rätten till behandling med donerade spermier som Catrin Borneskog vill uppmärksamma är den juridiska. Efter befruktningen blir båda mammorna föräldrar med rättigheter och skyldigheter.

– Det är viktigt och mycket bra att även medmamman får juridisk status som förälder till barnet.